Brister i arbetet med att utvärdera och rapportera biståndet
Den uppföljning som görs av det svenska biståndet ger mycket information om verksamhetens resultat, men behöver fokusera mer på de långsiktiga effekterna. Dessutom brister regeringens rapportering av biståndets resultat till riksdagen.
Sverige har bedrivit internationellt utvecklingssamarbete sedan 1960-talet, och biståndsbudgeten ligger idag på ungefär 56 miljarder kronor om året.
Riksdagen har återkommande efterfrågat att regeringen ska förbättra rapporteringen om biståndets resultat, bland annat med en tydligare koppling mellan resultaten och politikens inriktning. Riksrevisionen har därför granskat regeringens och Sidas arbete med att följa upp och utvärdera biståndet.
Granskningen visar att Sida och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) regelbundet genomför uppföljningar och utvärderingar som bidrar med en stor mängd information om biståndets resultat till regeringen.
Sida behöver dock bli mer strategiska när det gäller att hämta in information om de långsiktiga effekterna av biståndet. Framför allt för att nå målen på strateginivå, och för att riksdag, regering och allmänhet ska få insyn i vad biståndet leder till.
Riksrevisionen konstaterar vidare att de resultat som rapporteras till regeringen bara i begränsad omfattning påverkar regeringens utformning av biståndspolitiken. På det området är det snarare politiska prioriteringar och andra aspekter som avgör vilka förändringar som ska ske.
– Det är viktigt att det finns ett tydligt ramverk för hur biståndets resultat ska följas upp, utvärderas och rapporteras, för att säkerställa att alla delar hänger ihop i en helhet, säger Linnéa Åström Tolf, projektledare för granskningen.
När det gäller regeringens rapportering av biståndets resultat till riksdagen visar granskningen att den delvis inte innehåller den information som riksdagen efterfrågat, trots att Sida lägger stora resurser på att samla in resultat. Utifrån regeringens resultatredovisning går det heller inte att bedöma om biståndet lever upp till riksdagens mål.
– Det innebär att riksdagen inte får tillräcklig insyn i vad biståndet leder till. Dessutom är det inte effektivt att lägga stora resurser på uppföljning och utvärdering om inte resultaten används i utformningen av biståndet, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas att göra en översyn av biståndets uppföljning, utvärdering, rapportering och styrning, för att säkerställa att alla delar hänger ihop i en genomtänkt helhet. I det ingår bland annat att:
- utveckla nuvarande redovisning av biståndets resultat till riksdagen, och säkerställa att kopplingen mellan en analys av uppnådda resultat och politikens inriktning blir tydligare
- utformningen av biståndet i högre grad utgår från en analys av de resultat som har uppnåtts
- regeringens beställning av resultatinformation är koncentrerad till strategiskt viktiga områden så att den totala rapporteringen inte överstiger behovet
- förtydliga EBA:s och Sidas roller i att hämta in och rapportera om biståndets långsiktiga effekter.
Sida rekommenderas bland annat att
- arbeta mer strategiskt och selektivt med utvärdering som verktyg för att hämta in information om långsiktiga effekter
- säkerställa att det finns förutsättningar att följa upp och utvärdera långsiktiga effekter.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).