Riksrevisionen granskar omställningen av LKAB

– Vid så här stora investeringar finns det alltid risker som måste hanteras. Granskningens fokus kommer att ligga på LKAB:s verksamhet och planering, men även regeringens agerande i planeringen kommer att belysas, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Den svenska basindustrin behöver ställa om ifall Sveriges klimatmål ska kunna nås. Statligt ägda Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) är Sveriges fjärde största utsläppare av koldioxid med 645 kiloton per år. LKAB:s samarbetspartner SSAB är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid.

LKAB planerar att ställa om sin verksamhet till klimatneutralitet genom att övergå till produktion av järnsvamp framställd med hjälp av fossilfri vätgas. Detta innebär en betydande omställning av LKAB:s affärsmodell. I dagsläget tillverkar LKAB huvudsakligen järnmalmspellets, som är en mindre förädlad produkt. Den exakta investeringskostnaden är fortfarande osäker men LKAB planerar för investeringar om hundratals miljarder kronor över en tjugoårsperiod. Något större investeringsbeslut har ännu inte fattats, men LKAB har redan haft betydande kostnader i planeringsfasen.

LKAB är ett konkurrensutsatt bolag som verkar på marknadsmässiga villkor. Eftersom det är staten som äger LKAB blir det också staten som får ta konsekvenserna i form av minskad utdelning och kapitalförluster om de planerade investeringarna slår fel.

LKAB:s planerade omställning har bland annat kritiserats för att vara dyr och med oklar förväntad avkastning. Riksrevisionen har identifierat ett antal potentiella risker med omställningen som skulle kunna påverka dess lönsamhet. Det kan till exempel handla om höga elpriser, risk för förseningar, underskattade investeringskostnader och storskalig tillämpning av en omogen teknik.

Syfte

Granskningen ska svara på om regeringen och LKAB har agerat affärsmässigt i planeringen av omställningen av LKAB.