Brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera

Personer utan gymnasieexamen har ofta svårt att få, och behålla, ett arbete. De är överrepresenterade bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen, särskilt bland de som är långtidsarbetslösa. Regeringen och Arbetsförmedlingen har därför sedan 2017 intensifierat arbetet med att kortutbildade ska övergå till studier inom komvux eller på folkhögskola. Riksrevisionen har granskat detta arbete.

Den övergripande bedömningen är att det till vissa delar har fungerat bra. Till exempel ökade andelen som övergick till reguljär utbildning bland dem som skrevs in i jobb- och utvecklingsgarantin mellan åren 2017 och 2019, det vill säga bland de som är långtidsarbetslösa. Både Arbetsförmedlingens arbete och regeringens styrning har dock brister. Till exempel har Arbetsförmedlingens arbete med anvisningar inte varit tillräckligt träffsäkert. Dessutom brister kontrollen av att de personer som blivit anvisade att söka utbildning också har gjort det.

– Endast var tredje person som anvisats att söka reguljär utbildning har börjat studera. Detta indikerar att anvisningar har brustit i träffsäkerhet, säger Jenny Lindblad, projektledare för granskningen.

Regeringens satsningar på fler utbildningsplatser inom komvux har inte nått hela den grupp som är i behov av utbildning. Det gäller särskilt de med mycket kort utbildning och bristande språkkunskaper i svenska.

Det finns i dag flera olika sätt för arbetssökande att finansiera sina studier, men finansieringen uppfattas ändå som ett problem. Riksrevisionen konstaterar att reglerna för försörjning vid studier under arbetslöshet är komplicerade. Det gör det svårt för den arbetssökande att förstå och planera för hur en sammanhängande period av reguljära studier kan finansieras.

– Informationsproblem leder till effektivitetsproblem. Det finns ett behov av att se över försörjningen vid studier så att det blir enklare att förstå och använda de möjligheter som finns, säger riksrevisor Helena Lindberg.