Bristfälliga id-utredningar i Sverige
De statliga insatserna för att fastställa identiteten på personer som kommer till Sverige är inte tillräckligt effektiva. Bristerna leder bland annat till höjd risk för identitetsrelaterad brottslighet och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Riksrevisionen har granskat hur statliga myndigheter arbetar när identiteten på en person som kommer till Sverige behöver fastställas. Granskningen fokuserar bland annat på gränskontroller, folkbokföring samt ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att myndigheternas insatser inte är tillräckligt effektiva för att säkerställa att en korrekt och unik identitet fastställs.
Granskningen visar till exempel att:
- de granskade myndigheterna saknar viktig kompetens
- tillgången till teknisk utrustning och digitalt systemstöd är otillräcklig
- det finns juridiska hinder för att lagra och söka på biometrisk information som säkerställer att en person inte förekommer under flera identiteter.
Bristerna kan få konsekvenser på många områden, till exempel att personer beviljas uppehållstillstånd i Sverige utan att ha rätt till det. De innebär även risker för identitetsrelaterad brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och felaktiga utbetalningar från välfärden.
Bristerna hos Migrationsverket, Skatteverket och Statens servicecenter är särskilt allvarliga, eftersom deras arbete är avgörande för egna och andra myndigheters framtida beslut och åtgärder. Skatteverket utgår dels från den identitet Migrationsverket fastställt vid folkbokföring, dels från Statens servicecenters kontroller av identitetshandlingar som de utför på Skatteverkets uppdrag. Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens beslut om förmåner baseras i sin tur på identitetsuppgifter hos Skatteverket.
– Ett grundläggande krav är att ingen person ska kunna förekomma under flera olika identiteter i myndigheternas register. Detta uppfylls inte idag, säger Anders Berg, projektledare för granskningen.
En särskild risk som kvarstår oavsett hur väl myndigheterna lyckas med att säkerställa korrekt identitet från början är att dessa identiteter kan bli utnyttjade av någon annan. Försäkringskassan gör begränsade, och Pensionsmyndigheten inga, kontroller för att säkerställa att en person som ansöker om en förmån hör ihop med angivet personnummer.
Det finns också brister när det gäller utbyte av information och samarbete mellan myndigheterna. Bland annat behöver
- Polismyndigheten och Skatteverket samarbeta bättre kring falska och felaktiga identiteter
- Polismyndigheten och Migrationsverket få bättre tillgång till identitetshandlingar hos Skatteverket
- Skatteverket få bättre tillgång till de uppgifter om identitet som ligger till grund för Migrationsverkets beslut.
– Arbetet behöver bli mer effektivt, såväl när det gäller att fastställa identiteter som att upptäcka och åtgärda felaktigt registrerade identiteter, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas bland annat att överväga att samla nationell expertis inom id-frågor i en myndighetsövergripande stödfunktion, samt att ge berörda myndigheter i uppdrag att utveckla metoder för att förhindra att förmåner betalas ut till utnyttjade identiteter.
Polismyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket rekommenderas bland annat att säkerställa tillräckligt med kompetens hos berörda medarbetare vad gäller att fastställa identiteten.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).