Riksrevisionen granskar statens insatser för unga som misstänks för grova brott

– Det råder inga tvivel om att utvecklingen går åt fel håll på just det här området. Om vi ska kunna bryta den trenden måste statens resurser användas så effektivt som möjligt, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Allt fler unga i Sverige dras in i gängkriminalitet och begår grövre brott i yngre ålder. Våldet skördar också allt fler dödsoffer och utövas inte sällan i den offentliga miljön, vilket drabbar utomstående och skapar otrygghet. Enligt forskningen finns det ett samband mellan gängkriminalitet och skjutvapenvåld. Skjutvapenvåldet i Sverige har ökat kraftigt under senare år, även i jämförelse med andra länder, trots att kriminaliteten i övrigt inte har ökat.

Även om inte fler unga begår brott, så begår en liten men högaktiv grupp unga grövre brott. Enligt Polismyndigheten börjar unga begå grövre brott tidigare i sina brottsliga karriärer, och antalet barn under 15 år som misstänks för brott har ökat med 50 procent åren 2017–2022. Antalet personer mellan 15 och 17 år som misstänks för olaga innehav av pistol eller k-pist, överlåtelse av narkotika eller rån har också ökat kraftigt under samma period.

Det finns indikationer på att samhället inte lyckas bryta ungas kriminalitet. Enligt preliminär statistik från Brå återföll 23 procent av de 15–17-åringar som dömdes för brott 2019. Återfallsfrekvensen är högre än så för de som döms för grövre brott. En allt större andel av de som lagförs för brott i tonåren lagförs även för brott i åldern 20–25 år.

Syfte

Granskningen ska svara på om statens insatser för att bryta ungas kriminalitet är effektiva. Granskningen omfattar insatser för personer under 18 år som misstänks för något av de brott som utmärker, eller har koppling till, gängkriminalitet och skjutvapenvåld.