Sveriges nationella smittskydd behöver stärkas
Det nationella smittskyddet fungerar bra i ett normalläge men behöver stärkas för att öka förmågan att hantera framtida pandemier. Brister i regelverk, otillräckliga system och data för nationell övervakning, och ett delat ansvar för vårdhygien påverkar smittskyddets effektivitet.
Foto: Jens Lindström
Riksrevisionen har granskat Sveriges nationella smittskydd. Den övergripande slutsatsen är att smittskyddet behöver stärkas på flera plan för att öka förmågan att hantera framtida pandemier och andra lägen med omfattande smittspridning.
– Regeringens styrning har inte tagit höjd för att smittskyddet behöver fungera effektivt både i ett normalläge och vid pandemier. Dessutom är inte smittskyddslagen utformad för att kunna hantera lägen med omfattande smittspridning, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningen visar vidare att det delade ansvaret för vårdhygienfrågor leder till otydlig styrning. Det innebär att det förebyggande arbetet inom smittskydd inte bedrivs på ett aktivt, systematiskt eller strategiskt sätt.
– Ett samlat nationellt ansvar för vårdhygienfrågor skulle kunna bidra till ett effektivare smittförebyggande arbete. Men det förutsätter att regioner och kommuner arbetar långsiktigt och förebyggande inom vården och omsorgen, säger Ann-Christin Johnreden, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar också att de stora utvecklingsbehov inom smittskyddet som blev tydliga under covid 19-pandemin tyder på att Folkhälsomyndigheten inte hade tillräcklig beredskap för ett läge med storskalig smittspridning. Framför allt handlar det om brister i system och data för nationell uppföljning och övervakning. Bland annat saknas det helt eller delvis
- ett digitalt system för smittspårning och testning
- ett heltäckande system för uppföljning av vaccinationer
- ett nationellt stöd för analyser av vaccinationstäckning och utredningar om smittutbrott
- snabba och robusta nationella vårddata.
Granskningen visar samtidigt att smittskydd är ett komplext område. Vad som är ett effektivt sätt att hantera ett utbrott av smittsam sjukdom i en situation kan i en annan situation visa sig vara ineffektivt. Vid sidan av Riksrevisionens rekommendationer är därför samverkan och ett väl fungerande samarbete mellan berörda parter på nationell, regional och lokal nivå helt avgörande för att åstadkomma ett effektivt smittskydd.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas bland annat att
- samla det nationella ansvaret för vårdhygienfrågor vid en myndighet
- utreda Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens rättsliga förutsättningar för att samla in och hantera vårddata.
Folkhälsomyndigheten rekommenderas bland annat att
- använda lärdomar och erfarenheter från covid-19-pandemin till att vidareutveckla smittskyddet, däribland uppföljning och kunskapsstöd.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Folkhälsomyndigheten och regionerna har delat ansvar för smittskyddet
Samhällets smittskydd ska tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Ansvaret för smittskyddet delas mellan Folkhälsomyndigheten och 21 regionala smittskyddsläkare med myndighetsbefogenheter. På nationell nivå ska Folkhälsomyndigheten samordna, följa och utveckla smittskyddet. De regionala smittskydden ansvarar för det operativa smittskyddsarbetet. Granskningen visar att de regionala smittskydden har olika förutsättningar att bedriva ett effektivt smittskyddsarbete. Det påverkar effektiviteten i den statliga styrningen på smittskyddsområdet.
Presentation av granskningen
Se en kort videopresentation av granskningsrapporten.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).