Riksrevisionen granskar myndigheternas avgiftsbelagda tjänster till företag

– Att myndigheter både får bestämma avgifternas storlek och disponera intäkterna från dem ökar risken för ineffektivitet. Dessutom finns många exempel på myndigheter som byggt upp stora ekonomiska överskott för tjänster som ska gå plus-minus-noll, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

De statliga myndigheterna tar årligen ut drygt 20 miljarder kronor i så kallade offentligrättsliga avgifter, det vill säga avgifter som företag och enskilda är skyldiga att betala. Det handlar till exempel om avgifter för tillstånd, certifieringar och tillsyn. Myndigheterna bestämmer och disponerar nästan hälften av de offentligrättsliga avgifterna.

Statlig verksamhet som är finansierad med anslag är utsatt för ett effektiviseringstryck, i och med den årliga sänkningen av anslaget som produktivitetsavdraget innebär. Något motsvarande effektiviseringstryck finns dock inte för den avgiftsfinansierade verksamhet där myndigheter både sätter avgifter och disponerar avgiftsintäkterna. Därmed finns det potentiella hushållnings- och effektivitetsproblem kopplade till myndigheternas avgiftsbelagda tjänster.

Det är viktigt att dessa tjänster produceras effektivt och bidrar till att de berörda marknaderna fungerar bra. Det är också betydelsefullt att företagen som betalar avgifterna har tillit till tjänsterna och myndigheterna som utför dem. Riksrevisionen har återkommande sett problem med att myndigheter över tid bygger upp stora överskott från avgiftsbelagda tjänster som enligt regelverket ska gå plus-minus-noll.

Syfte

Granskningen ska svara på om styrningen av myndigheters avgiftsbelagda tjänster riktade till företag är effektiv. Fokus kommer att ligga på regeringens och myndigheternas insatser för att säkerställa produktiviteten och effektiviteten i tjänsterna.