Riksrevisionen granskar utbildningssystemet för tredjelandsstudenter

Sveriges övergripande ambition på området är att rekrytera studenter från olika delar av världen, eftersom de kan bidra till forskning och kompetensförsörjning på svensk arbetsmarknad.

– Granskningen inleds efter signaler om brister i systemet som försvårar för kvalificerade studenter att påbörja en utbildning, samtidigt som systemet kan utnyttjas av personer utan avsikt att studera, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Enligt högskolelagen ska den internationella verksamheten vid lärosätena stärka kvaliteten på utbildning och forskning, och i den senaste forskningspropositionen framhålls att studenter från andra länder är en tillgång och förutsättning för utbildningsmiljöernas utveckling och kvalitet. Dessutom ska de utländska studenterna utgöra en rekryteringsbas för fortsatt forskning och arbete i Sverige.

Sedan 2011 ska statliga universitet och högskolor ta ut studieavgifter för tredjelandsstudenter, det vill säga studenter från länder utanför EU och EES-området. Varje lärosäte får bestämma hur många avgiftsfinansierade studenter som kan antas, liksom storleken på avgifterna.

Flera problem har uppmärksammats kring antagningen och rekryteringen av tredjelandsstudenter. Det handlar bland annat om att

• systemet ger lärosätena incitament att rekrytera tredjelandsstudenter utan att ställa tillräckliga krav på nödvändiga förkunskaper
• långa handläggningstider vid Migrationsverket försvårar rekrytering av kvalificerade studenter
• det finns indikationer på att uppehållstillstånd för studier används för att kringgå reglerna för arbetskraftsinvandring.

Syfte

Granskningen ska svara på om systemet med antagning och organisering av utbildningen för tredjelandsstudenter fungerar effektivt.