Riksrevisionen granskar statens skydd av hotade personer

– Konsekvenserna av ett misslyckade på det här området riskerar alltid att bli mycket allvarliga. Här måste vi kunna lita på att myndigheternas verksamhet fungerar bra, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

I Sverige utsätts ett stort antal personer varje år för hot, våld, förföljelse eller trakasserier. Detta drabbar enskilda mycket hårt, och orsakar stora samhällsekonomiska kostnader relaterade till ohälsa, rättsväsende och det sociala välfärdssystemet. Hot och våld riskerar också att utgöra ett hinder för en fungerande rättsprocess. Om staten inte kan erbjuda hotade personer och deras anhöriga ett tillräckligt skydd finns en risk att de inte vågar anmäla eller delta som vittne i en rättsprocess. I förlängningen kan det leda till att brott inte klaras upp och att allmänhetens förtroende för rättsväsendet tar skada.

Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten är centrala aktörer i statens arbete med att skydda hotade personer.

Riksrevisionen ser flera indikationer på att myndigheternas arbete med att skydda hotade personer har brister. Det gäller bland annat hur myndigheterna bedömer behovet av skydd och myndigheternas förmåga att upprätthålla det skydd som de beviljat. Till exempel har myndigheterna svårt att säkerställa att skyddade personuppgifter inte sprids till obehöriga. En vanlig konsekvens av att detta är att personen utsätts för nya hot och tvingas flytta, och då också får svårt att behålla sitt arbete.

Syfte

Granskningen ska svara på om staten arbetar effektivt för att skydda hotade personer. Fokus kommer bland annat att vara på de ansvariga myndigheternas riskbedömningar samt det stöd som hotade personer får för att de ska kunna ansöka om skydd och ta sin del av ansvaret för att upprätthålla skyddet.