Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen granskar systemet för kommunalekonomisk utjämning

Systemet för kommunalekonomisk utjämning ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting. Trots det är skillnaderna i kommunernas skattesatser stora. Riksrevisionen granskar nu hur väl utjämningssystemet fungerar.

Sedlar utspridda.

Foto: Depiction

Trots riksdagens ambitioner om likvärdiga förutsättningar i hela Sverige skiljer det avsevärt i hur mycket kommunalskatt invånarna i landets olika kommuner betalar. Generellt sett är skatten högre i landsbygdskommuner än i storstadskommuner.

Riksrevisor Helena Lindberg.

– Om landsbygdskommuner trots utjämningssystemet tvingas till högre skattenivåer än kommuner i storstadsområden för att kunna utföra samma uppdrag verkar systemet inte fungera som riksdagen avsåg, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Systemet för kommunalekonomisk utjämning ska skapa likvärdiga förutsättningar för Sveriges kommuner att utföra sina uppdrag. I praktiken betyder det att om alla kommuner hade samma skattesats och samma ambitioner och effektivitet ska utjämningssystemet kompensera för skillnader när det till exempel gäller demografi och invånarnas inkomster.

Under 2018 betalade staten ut 76 miljarder kronor till kommunerna inom ramarna för systemet, varav ungefär sju miljarder finansierades av avgifter från kommunerna. Därutöver omfördelades netto drygt sju miljarder mellan kommunerna i kostnadsutjämningen.

Trots utjämningssystemet är det idag stora skillnader i kommunernas skattesatser. Dorotea har landets högsta totala kommunala skattesats (35,15 procent) och Vellinge den lägsta (29,19 procent). För varje intjänad hundralapp får alltså Vellingebon behålla nära sex kronor mer än Doroteabon.

En hög kommunalskatt kan vara tecken på högre ambitioner än genomsnittet, vilket det kommunalekonomiska utjämningssystemet inte ska kompensera för. Det finns dock indikationer på att utjämningssystemet inte fullt ut kompenserar för de strukturella förutsättningar som leder till höga kommunala nettokostnader.

Syfte

Granskningen ska undersöka om utjämningssystemet gör det möjligt för kommunerna att ge kommunmedlemmarna en i huvudsak likvärdig service utan större skillnader i skattesatser. Granskningen omfattar inte den del av utjämningssystemet som rör landstingen

Publicering

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2019. Observera att tidpunkt för publicering är preliminär. För aktuella uppgifter, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 15 januari 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?