Miljömålsrapporteringen – för mycket och för lite (RiR 2005:1)

Riksrevisionen har granskat om regeringens rapportering om miljökvalitetsmålen och underlagen för rapporteringen motsvarar de riktlinjer som riksdagen beslutat. Granskningen visar att rapporteringen i vissa väsentliga avseenden inte motsvarar regeringens och riksdagens krav. Rapporteringen saknar efterfrågad information, är svår att överblicka och har brister som gör den svår att tolka.

I april 1999 godkände riksdagen ett system med 15 nationella miljökvalitetsmål i syfte att de stora miljöproblemen i Sverige skulle vara lösta inom en generation. Riksdagen har också beslutat om delmål, åtgärder och strategier för att nå målen. Miljömålsrådet ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering om målen. Regeringen ska rapportera till riksdagen.

Riksrevisionen har granskat om regeringens rapportering och underlagen för rapporteringen motsvarar de riktlinjer som riksdagen beslutat. Granskningen visar att väsentlig information saknas.

Miljöproblemens drivkrafter och orsaker beskrivs inte i tillräcklig omfattning. Skattningar av samhällsekonomiska och statsfinansiella effekter har inte sammanställts. Rapporteringen från Miljörådet ger inte heller ett tillräckligt underlag för kostnadsberäkningar av olika åtgärder. Konflikter mellan miljökvalitetsmål och andra samhällsmål som riksdagen har beslutat behandlas inte tillräckligt. Samtidigt innehåller rapporterna för mycket detaljer och fackbeskrivningar som inte är tydligt kopplade till miljökvalitetsmålen eller till åtgärder för att nå målen.

Huvuddelen av Riksrevisionens rekommendationer gäller åtgärder som bör övervägas av regeringen, men vissa aspekter rör mer direkt Miljömålsrådet. Rekommendationerna syftar till att rapporteringen ska bli mera överskådlig, att kostnaderna för att uppnå miljökvalitetsmålen ska framgå och att målkonflikter ska bli allsidigt belysta.