Punktskattekontroll – mest reklam? (RiR 2006:10)

Riksrevisionen har granskat skattekontrollen på punktskatteområdet. Punktskatterna svarar för 85-90 miljarder kronor av statens årliga skatteinkomster. Granskningen visar att regeringen och Skatteverket saknar en tydlig strategi för punktskattekontrollen och att det är stora brister i uppföljningen på området. Därmed minimerar inte Skatteverket risken för stora skattebortfall.

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets kontroll av punktskatter. Den övergripande frågan är om myndighetens punktskattekontroll är så effektiv att Skatteverket minimerar risken för stora skattebortfall. Punktskatter påförs utvalda varor och tjänster som exempelvis energi, alkohol och tobak och syftar till att påverka konsumtions- och produktionsmönster. De senaste åren har punktskatterna tillfört statskassan 85–90 miljarder kronor varje år och de svarar för cirka 7 procent av de totala skatteinkomsterna.

Granskningen visar bland annat att Skatteverket inte har redovisat en tydlig strategi för punktskattekontrollen. Bristande uppföljning gör att myndigheten saknar underlag för ändamålsenliga prioriteringar. Vidare saknar Skatteverket kunskap om skattefelets storlek på punktskatteområdet (det vill säga skillnaden mellan fastställda skattebelopp och den skatt som är möjlig att ta ut).

Riksrevisionen anser att Skatteverkets interna styrning av punktskattekontrollen inte är ändamålsenlig. Det finns en risk att myndighetens punktskattekontroll inte är effektiv. Därmed minimerar inte Skatteverket risken för stora skattebortfall på punktskatteområdet.

Dessutom ger myndigheten den statsfinansiellt mest betydelsefulla punktskatten – energiskatten – relativt sett minst kontrollresurser