Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott (RiR 2009:27)

Kriminalvårdens planering av intagnas tid i anstalt fungerar inte tillfredsställande. Samordningen internt mellan anstalt och frivård, liksom Kriminalvårdens samverkan med andra myndigheter, har stora brister.

Riksrevisionen har granskat Kriminalvårdens planering av intagnas verkställighet och samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen inför frigivningen.

Verkställighetsplaneringen används för att planera åtgärder som ska minska risken för att en intagen återfaller i brott efter frigivningen. Granskningen visar att Kriminalvården inte lever upp till de krav som ställs på verkställighetsplaneringen. Det finns brister i bland annat kvaliteten, dokumentationen och uppföljningen. Riksrevisionens bedömning är att ledningen inte har varit tillräckligt tydlig i sin styrning eller gett personalen goda förutsättningar.

För att en klient inte ska återfalla i brott behövs en effektiv samverkan mellan Kriminalvården och andra berörda myndigheter. Granskningen visar att samverkan inför frigivningen inte ger de intagna samma möjligheter till stöd i olika delar av landet samtidigt som det saknas strukturer för samverkan. Riksrevisionens bedömning är att regeringen inte har ställt tydliga krav på att övriga myndigheter ska samverka, vilket har medfört att samverkan utvecklats olika.

De ovan konstaterade bristerna riskerar att medföra att klienterna inte får rätt insats i rätt tid och att de insatser som gjorts inte möts upp av nödvändigt stöd vid frigivningen.