Skatteuppskov – Regeringens redovisning av bostadsuppskov och pensionssparavdrag (RiR 2009:3)

Staten har cirka 170-200 miljarder kronor i utestående skatter till följd av möjligheten att skjuta upp reavinstskatten vid försäljning av bostad och möjligheten till avdrag för pensionssparande som beskattas först vid uttag. I takt med den ökade internationaliseringen ökar risken för att de utestående skatterna inte betalas in.

Riksrevisionen har granskat regeringens redovisning av uppskovet med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostäder (bostadsuppskovet) och privatpersoners avdrag för pensionssparande (pensionssparavdraget). För båda dessa skatteuppskov gäller att det kan ta lång tid innan de återförs till beskattning.

De långa tidsperioderna har resulterat i en växande stock av uppskov som i dag uppgår till 600–700 miljarder kronor. Om uppskoven inte återförs till beskattning riskerar staten därmed att förlora stora skatteintäkter. Denna risk har ökat i takt med den ökande internationaliseringen. Skatteuppskovens konstruktion och långa tidsperioder innebär också en ekonomisk risk för skattebetalare om regelverket ändras under den tid som uppskoven är utestående.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens redovisning av skatteuppskov är ofullständig och att det finns väldigt lite kunskap kring skatteuppskovens effektivitet och hur de egentligen påverkar de offentliga finanserna. Skatteuppskovens anpassning till EG-rätten har dessutom inneburit ett mer svårkontrollerat regelverk.