Uppföljning

I lärosätenas årsredovisningar redovisas bidragsmedel för forskning som lärosätena tagit emot av externa forskningsfinansiärer men som vid årets slut ännu inte omsatts i forskningsverksamhet. Volymen oförbrukade bidrag hade i reala termer ökat från 7,4 miljarder kronor 1998 till 12,8 miljarder kronor 2009. De oförbrukade medlen motsvarade nästan ett års förbrukning av externa bidrag.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen granskade 2010 orsakerna till den kraftiga ökning av oförbrukade forskningsbidrag hos universitet och högskolor som skett perioden 2004–2009. Granskningen inriktades mot om lärosätena hade säkerställt att de hade kapacitet att ta emot beviljade forskningsmedel från externa finansiärer och om medlen användes som planerat. Vidare granskade Riksrevisionen om regeringen hade följt upp och säkerställt att forskningsmedlen använts som planerat.

Granskningen visade att ökningen av oförbrukade bidrag endast till viss del hängde samman med att tillgången på bidrag för högskoleforskning hade ökat. Ambitioner att koncentrera beviljade forskningsbidrag till färre forskare, att satsa på starka forskningsmiljöer och att prioritera resurser till särskilda forskningsområden bidrog också till ökningen.

Det fanns också generella omständigheter inom högskolans organisation som bidrog till att forskningsbidragen inte förbrukades. Många forskares anställning i högskolan var beroende av tillgången på externa forskningsbidrag vilket innebar drivkrafter för enskilda forskare att spara på beviljade bidrag. För lärosätena fanns det drivkrafter att låta detta sparande fortgå för att lättare kunna hantera fluktuationer i beviljade bidrag från externa finansiärer och i tillströmningen av studenter inom grundutbildningen.

Granskningen visade vidare att regeringens, forskningsrådens och lärosätenas uppföljning av den externt finansierade forskningen i högskolan var bristfällig. Regeringen hade inte under den granskade perioden vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka den kraftiga ökningen av oförbrukade bidrag för forskning i högskolan.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att se till att årligen inbetalade forskningsbidrag till lärosätena redovisades, så att det framgick hur högskolan över åren omsatte erhållna forskningsbidrag i forskning. Regeringen borde också ge de statliga forskningsråden i uppdrag att utveckla sina former för utbetalning av forskningsbidrag. Vidare borde regeringen ge forskningsråden i uppdrag att förbättra återrapporteringen av hur universitet och högskolor använde beviljade externa bidrag.

Lärosätena rekommenderades att använda budget- och planeringsverktyg som möjliggjorde regelbunden och systematisk uppföljning av externa forskningsbidrag. De borde också skapa sådana anställningsformer och en sådan arbetsplanering för den undervisande och forskande personalen att tid kunde frigöras för forskning i överensstämmelse med de kontrakt som tecknats med finansiärerna.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonade betydelsen av lärosätenas övergång till nya redovisningsprinciper för indirekta kostnader som en förklaring till ökningen av oförbrukade bidrag.

Regeringen avsåg att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att i samverkan med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Verket för innovationssystem samt universitet och högskolor utveckla rutinerna för utbetalning av forskningsstöd, så att de bättre anpassades till lärosätenas planeringar. Vidare avsåg regeringen att ge lärosätena i uppdrag att utveckla universitetens och högskolornas redovisning av bidragsmedel.

Riksdagen konstaterade att regeringen avsåg att vidta åtgärder för att åstadkomma väl utvecklade rutiner dels för utbetalning av forskningsstöd, dels för lärosätenas redovisning av bidragsmedel och lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Det i regeringens skrivelse aviserade uppdraget till lärosätena om att utveckla redovisningen av bidragsmedel har inte inkluderats i regleringsbreven. Däremot uppdrogs åt universitet och högskolor att i budgetunderlaget för 2013 göra en prognos för utvecklingen av oförbrukade bidrag.

Från och med 2013 ingår en prognos för oförbrukade bidrag som en obligatorisk del av lärosätenas budgetunderlag. Vidare ska från och med årsredovisningen för 2013 en beräkning göras av förbrukningstakten av statliga oförbrukade bidrag. Dessa ska specificeras i not till balansräkningen.

Vetenskapsrådet har i regleringsbreven för 2012–2014 haft i uppdrag att i samverkan med Formas, Forte, Verket för innovationssystem samt universitet och högskolor utveckla rutinerna för utbetalning av forskningsstöd, så att de bättre anpassades till lärosätenas planeringar. Uppdraget redovisades i Vetenskapsrådets årsredovisning för 2014. Vetenskapsrådet pekar på ansöknings- och ärendehanteringssystemet Prisma, som rådet utvecklar tillsammans med Formas och Forte. Prisma kommer 2015 att successivt ersätta det tidigare ärendehanteringssystemet på Vetenskapsrådet. Prisma är utvecklat för att stödja arbetet med ekonomisk återrapportering och ger universitet och högskolor en avsevärt förbättrad översikt över den egna organisationens forskningsstöd.

Enligt regleringsbreven för 2012–2014 ska Vetenskapsrådet verka för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre stödperioder. Av Vetenskapsrådets årsredovisning för 2014 framgår att de genomsnittliga bidragsbeloppen successivt har ökat sedan 2010 men att en minskning gentemot föregående år har skett 2014. När det gäller åtgärder för mer långsiktig finansiering pekar Vetenskapsrådet bland annat på det särskilda bidraget till framstående yngre forskare. Avsikten med bidraget är att ge de allra främsta forskarna som avlagt doktorsexamen för sex till tolv år sedan en mer långsiktig finansiering. 

Några lärosäten som ingick i granskningen arbetar med frågan om oförbrukade forskningsbidrag. Bland annat inrättas systemstöd för att möjliggöra bättre uppföljning och redovisning av de externa bidragen. Vidare arbetar lärosätena med anställningsformer som medger en mer långsiktig planering av forskares verksamhet.

Sedan 2011 samlar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) in och redovisar de oförbrukade bidragen fördelade på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Enligt UKÄ:s årsrapport 2014 har de oförbrukade forskningsbidragen fortsatt att öka och uppgår nu till drygt 16 miljarder kronor.

Utifrån den faktiska utvecklingen av de oförbrukade forskningsbidragen och resultatet av Vetenskapsrådets uppdrag avser regeringen att överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder.

Avslutande kommentar

Problemet med stora mängder oförbrukade medel kvarstår. Redovisningstekniskt har dock vissa förbättringar skett. Kraven på att redovisa oförbrukade forskningsmedel har ökat, bland annat när det gäller förbrukningstakten.

När det gäller möjligheterna till mer långsiktig planering av forskningen på lärosätesnivå kan Vetenskapsrådets åtgärder med anledning av uppdrag från regeringen innebära en potential till förbättringar.