Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot bidragsbrott efter införandet av bidragsbrottslagen 2007. Granskningen visade att det fanns tecken på att arbetet med bidragsbrott blivit mindre effektivt sedan lagen infördes. Bland annat var tiden från misstanke om bidragsbrott till beslut i åtalsfrågan lång och den hade ökat sedan lagen infördes. De långa genomströmningstiderna innebar en risk för att ärenden skulle hinna preskriberas. Många ärenden lades ned på grund av svårigheter att bevisa uppsåt.

Granskningen visade också att regeringens uppskattningar om antalet bidragsbrott, som används som utgångspunkt för arbetet med bidragsbrotten, skilde sig mycket från den andel av de bidragsutbetalande myndigheternas återkravsbelopp som berodde på misstanke om bidragsbrott. Därmed fanns risk för en alltför hög ambitionsnivå i arbetet med bidragsbrott. De berörda myndigheterna hade också fått olika förutsättningar för att tillämpa lagen och därmed för att arbeta effektivt med bidragsbrotten.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att se över ambitionsnivån när det gäller bidragsbrott samt se över vilka förutsättningar myndigheterna har för att tillämpa bidragsbrottslagen. Regeringen borde också tydliggöra om asylsökande ska vara skyldiga att anmäla ändrade förhållanden.

Riksrevisionen rekommenderade de bidragsutbetalande myndigheterna att bland annat säkerställa en god kvalitet på polisanmälningar om bidragsbrott och att hantera ärenden löpande för att undvika stora ärendebalanser och preskribering. Pensionsmyndigheten rekommenderades att säkerställa förekomsten av en kontrollverksamhet inom myndigheten så att bidragsbrott utreds och polisanmäls när det behövs.

Riksrevisionen rekommenderade de brottsutredande myndigheterna att förbättra återkopplingen till de bidragsutbetalande myndigheterna. Rikspolisstyrelsen borde också se till att brottsutredarna har nödvändig kunskap för att kunna utreda bidragsbrott.

Efter granskningen

Regeringen angav i skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningen att arbetet med felaktiva utbetalningar och bidragsbrott påbörjades 2005 och att bidragsbrotten endast är en del av det samlade arbetet mot felaktiga utbetalningar. Vidare avsåg regeringen att införa regler om att asylsökande ska vara skyldiga att anmäla ändrade förhållanden.  
I budgetpropositionen för 2014 redogjorde regeringen för hur CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten arbetar med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Regeringen angav att den kommer att följa arbetet inom ramen för den reguljära styrningen och uppföljningen.

Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2012–2014 fått i uppdrag att redovisa och kommentera verksamhetens resultat när det gäller att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. CSN har haft motsvarande uppdrag 2012 och 2013.

I årsredovisningarna för 2011 och 2012 beskriver Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att de arbetar med frågan om felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. CSN redogör i årsredovisningen för 2012 för Riksrevisionens granskningsrapport och redovisar flera vidtagna åtgärder. Bland annat har CSN förtydligat myndighetens rutinbeskrivningar för hantering av misstänkta brott, förbättrat den information som lämnas till de studerande vid ansökningstillfället, förbättrat statistiken och gjort en översyn av arbetet med misstänkta bidragsbrott under 2013.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?