Uppföljning

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av utbildning och forskning inom högskolan och hur universitet och högskolor följer upp sin verksamhet. Granskningen fokuserade på i vilken mån regeringens styrning skapade drivkrafter för att de övergripande målen om kvalitet och effektiv resursanvändning ska kunna uppnås.

Granskningen visade att det fanns problem i systemen för resurstilldelning som motverkade hög kvalitet och effektivt resursutnyttjande. Det saknades åtgärder från regeringen för att hantera problem som det enskilda lärosätet inte kunde lösa och det krävdes bättre förmåga till strategisk ledning vid lärosätena. Det tudelade systemet för forskningsfinansiering medförde effektivitetsproblem och formerna för att tillföra medel till forskningen i högskolan behövde utvecklas för att säkra att forskningsmedel användes effektivt. Lärosätenas integritet gentemot externa finansiärer behövde värnas. Granskningen visade också på risk för att kurser och program inom högskolan inte genomfördes med rimliga krav på hög kvalitet och god resursnivå. Styrningen skapade drivkrafter mot likriktning, samtidigt som den inte stödde forskningsanknytning av grundutbildningen. Granskningen visade också att det fanns behov av ökad kunskap om samspelet mellan utbildning och forskning i högskolan, att det fanns problem med ansvarsfördelningen för statistik och fördjupad analys av högskolesektorn, att lärosätenas styrelser behövde god kunskap för att kunna leda verksamheten strategiskt och att uppföljningen av hur resurser inom forskning och utbildning används behövde utvecklas.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att utveckla formerna för finansiering av forskning och forskarutbildning. Vidare borde regeringen analysera behovet av profilering och koncentration av utbildningen inom högskolan och se över resurstilldelningssystemet för grundutbildningen. Regeringen borde också analysera hur en god forskningsanknytning av grundutbildningen kan säkras samt se över ansvarsfördelningen för statistik och fördjupad analys av högskolesektorn. Riksrevisionen rekommenderade lärosätena att utveckla sitt arbete med långsiktiga strategier för lärosätet och stärka styrelseledamöternas förståelse för de förutsättningar som gäller för högskolesektorn. Dessutom borde lärosätena utveckla sin kapacitet att följa upp hur resurserna används för olika ändamål inom verksamheten.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten menade regeringen att resurstilldelningssystemet fungerade väl avseende profilering och koncentration men att det kunde finnas behov av en justering av hur lärosätena klassificerar olika kurser. Regeringen hade därför redan i Högskoleverkets regleringsbrev för 2012 gett verket i uppdrag att se över kursklassificeringen vid universitet och högskolor. Regeringen avsåg att ge den nya myndigheten Universitetskanslersämbetet ett uppdrag för omvärldsbevakning och analys av högskolesektorn.

I skrivelsen aviserade regeringen sin avsikt att återkomma till Riksrevisionens rekommendationer i forsknings- och innovationspolitiska propositionen
(prop. 2012/13:30). I denna proposition föreslog regeringen vissa förändringar i resursfördelningen till universitet och högskolor vad avser forskning och forskarutbildning men hänvisade inte specifikt till Riksrevisionens granskning.