Uppföljning

Riksrevisionen har granskat mottagningssystemet för asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen omfattade regeringen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

Granskningen visade att det i mottagningssystemet erbjuds få insatser som främjar arbete och egenförsörjning. Relativt få asylsökande hade ett registrerat arbete eller en praktikplats under asyltiden, få fick sin utbildnings- och yrkesbakgrund kartlagd och tillgången till introduktion i svenska språket var begränsad. Granskningen visade också att endast drygt var tredje vuxen asylsökande slutförde den introduktion med samhällsinformation som Migrationsverket ska erbjuda inom en månad efter asylansökan.

För att underlätta och påskynda etableringen på arbetsmarknaden för den som har beviljats uppehållstillstånd rekommenderades regeringen att följa upp att ansvarsfördelningen och informationsöverföringen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen rekommenderades också att följa upp att asylsökande får likvärdig tillgång till information samt att introduktion i svenska språket erbjuds och anpassas efter den asylsökandes behov och vistelsetid i mottagningssystemet. 

Migrationsverket rekommenderades att verka för att stärka arbetslinjen i mottagandet, erbjuda språkstöd samt följa upp att de insatser som ges är likvärdiga och tillgängliga för alla asylsökande. Migrationsverket rekommenderades också att stärka de sociala aspekterna av mottagandet genom att till exempel verka för att fler mötesplatser skapas.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten angav regeringen att den hade för avsikt att se över hur ansvarsfördelningen och informationsöverföringen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen fungerade, i syfte att uppnå en högre effektivitet i resursanvändningen. Regeringen avsåg att noggrant följa samarbetet mellan dessa båda myndigheter. Vidare skulle regeringen följa upp att Migrationsverket utvecklade arbetet med samhällsinformation och tog fram metoder för uppföljning av mottagningsenheternas informationsarbete. Migrationsverket avsåg att utreda möjligheterna att ytterligare stärka arbetslinjen i mottagandet i samråd med Arbetsförmedlingen, att se över och revidera de interna styrdokumenten rörande sysselsättning för asylsökande, samt att ta fram tydliga och enhetliga metoder för uppföljning av mottagningsenheternas sysselsättningsinsatser. Regeringen ansåg Riksrevisionens rapport vara slutbehandlad genom skrivelsen. 

Socialförsäkringsutskottet delade regeringens bedömning att tidiga insatser som främjar integrationen är betydelsefulla för den framtida etableringen i samhället för en asylsökande. Utskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. 

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Migrationsverkets arbete med organiserad sysselsättning

Migrationsverket kommenterade Riksrevisionens granskning i årsredovisningen för 2012 och aviserade att verket under 2013 skulle ta fram en åtgärdsplan med anledning av rekommendationen att ge asylsökande språkstöd och andra insatser utifrån den enskildes förutsättningar och tid i mottagningssystemet.

Av Migrationsverkets årsredovisning för 2013 framgår att verket, med anledning av Riksrevisionens granskning, har fattat beslut om inriktning för organiserad sysselsättning där den asylsökande bland annat ska erbjudas språkstöd. I den kommande inriktningen aviserades även en översyn av kartläggningen av asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund.  Som ett resultat av detta startade under hösten 2014 två nya pilotverksamheter varav det ena rör språkstöd och det andra att utveckla ett arbetssätt med mötesplatser mellan asylsökande, idéburna organisationer och lokalsamhället. Av Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos från november 2014 framgår att resultatet från piloterna kommer att utgöra ett underlag för beslut om huruvida det går att införa i större skala.

Migrationsverket hade som avsikt att under 2015 kunna erbjuda språkstöd på samtliga mottagningsenheter. Språkstödet beräknades kunna införas i hela landet under andra halvan av 2015, och även mötesplatser skulle startas upp under året. Migrationsverket uppgav också att det påbörjats ett mer aktivt arbete med praktik för asylsökande under hösten 2014.

Under hösten 2015 gjorde det kraftigt ökade antalet asylsökande att Migrationsverket fick ställa om resurser för att hinna registrera asylärenden och för att snabbt möta behovet av fler boendeplatser. Migrationsverket påpekade att den ökade väntetiden samtidigt ökar behovet av organiserad sysselsättning. Enligt Migrationsverket var det svårt att i detta läge bedöma i vilken omfattning och takt som uppbyggnaden av organiserad sysselsättning skulle kunna genomföras.

Migrationsverket har fortsatt att utveckla arbetet med organiserad sysselsättning under 2016. Under januari–oktober 2016 tecknades till exempel cirka 15 226 avtal om praktik för asylsökande och 11 082 individer fick en praktikplats. Verket började även teckna avtal med frivilligorganisationer om organiserad sysselsättning.

Länsstyrelserna övertar ansvaret för tidiga insatser

I vårpropositionen som lämnades i april 2016 föreslog regeringen att länsstyrelserna under år 2017 ska ta över Migrationsverkets ansvar för att samordna insatser som syftar till att stärka asylsökandes kunskaper i svenska och andra etableringsfrämjande åtgärder. 

Uppdraget till länsstyrelserna började gälla 1 februari 2017. I länsstyrelsernas uppdrag ingår inte att erbjuda insatser utan de ska genom sitt nya uppdrag vara en samordnande aktör. I och med det nya uppdraget till länsstyrelserna upphörde Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning. 

Den 1 februari 2017 införde regeringen också ett nytt statsbidrag för tidiga insatser för asylsökande, som administreras av länsstyrelserna. Statsbidraget lämnas till organisationer i det civila samhället och i vissa fall även till kommuner och kommunalförbund.

En utredning ser över systemet för mottagande och bosättning

I november 2015 tillsatte regeringen en utredning  med uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Utredningen ska bland annat analysera hur ansvarsfördelning och samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och kommunerna fungerar. Det övergripande målet för organiserad sysselsättning ska ses över och vid behov ska ett nytt mål föreslås. Utredningen ska också ge riktlinjer avseende omfattning och innehåll för den organiserade sysselsättningen och när i tiden olika insatser bör ges. Utredningen ska enligt tilläggsdirektiv slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2017.

Avslutande kommentarer

Efter granskningen har Migrationsverket arbetat med att utveckla den organiserade sysselsättningen för asylsökande genom till exempel språkinsatser, mötesplatser och praktik. Från och med februari 2017 har länsstyrelserna ansvaret för att samordna olika insatser för asylsökande vilket innebär att den arbetslinje som Migrationsverket skulle stärka genom organiserad sysselsättning numera är borttagen från myndighetens ansvar. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att göra en bred översyn av systemet för mottagande och bosättning av nyanlända, som bland annat innebär att den organiserade sysselsättningen ses över.