Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om regeringen, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket har nyttjat möjligheterna att förenkla strukturfondsprojektens administration under programperioden 2007–2013. Granskningen avsåg dels om det fanns outnyttjat nationellt handlingsutrymme för förenkling för socialfondsprojekt, dels i vilken utsträckning de förenklingsåtgärder som tagits fram av EU införts i Sverige vad gäller socialfondsprojekt och regionalfondsprojekt. Granskningen genomfördes delvis som en internationell parallellgranskning tillsammans med revisionsmyndigheter i andra medlemsstater.

Granskningen visade att det nationella handlingsutrymmet för förenkling för socialfondsprojekt kunde utnyttjas bättre. Drygt 80 procent av de tillfrågade socialfondsprojekten såg behov av förenkling och mer än en 30 procent var tveksamma till att söka socialfondsmedel igen, huvudsakligen på grund av den omfattande administrationen. Bland annat ledde utformningen av det svenska systemet för nationell medfinansiering till omfattande administration för projekten vilket gjorde det svårare för dem att vända sig till vissa prioriterade grupper. Granskningen visade också att EU:s förenklingsåtgärder använts i mycket begränsad utsträckning i Sverige.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att undersöka möjligheterna att förenkla administrationen av den nationella medfinansieringen i socialfondsprojekt. Svenska ESF-rådet rekommenderades att utveckla
det elektroniska stödet för redovisningen i projekten. När det gällde EU:s förenklingsåtgärder rekommenderades regeringen att styra och följa upp Svenska ESF-rådets och Tillväxtverkets arbete med förenklingsåtgärderna. Svenska ESF- rådet och Tillväxtverket rekommenderades att implementera och tillämpa de av EU:s förenklingsåtgärder som var relevanta för svenska strukturfondsprogram.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten anförde regeringen att Riksrevisionens granskning utgjorde ett viktigt underlag i förberedelserna inför programperioden 2014–2020. Förberedelsearbetet var redan i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen pekade på att Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket själva hade initierat ett utvecklingsarbete för förenkling och att redovisning av åtgärder för förenkling av projektens administration ingick i Tillväxtverkets och Svenska ESF-rådets uppdrag att förbereda programperioden 2014–2020. Det beredande utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

I december 2013 fick Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet i uppdrag att samverka under hela programperioden 2014–2020. En viktig utgångspunkt för samverkan skulle vara förenkling för programmens målgrupper.

Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet har identifierat ett antal samverkansområden att arbeta vidare med i syfte att förenkla för projektägare. Samverkan har även inletts när det gäller konkreta förenklingsåtgärder, till exempel schablon för indirekta kostnader och standardkostnad för lön. Svenska ESF-rådet har utvecklat och börjat tillämpa ett antal modeller utifrån EU:s förenklingsåtgärder. En modell för klumpsummor har utvärderats genom enkäter till dem som ansökt om medel, och svaren visade att förenklingen mottogs positivt och ansågs ha förenklingspotential. Utveckling av den elektroniska redovisningen för socialfondsprojekt pågår, och från 2016 kommer all handläggning av projekten att kunna göras elektroniskt. Tillväxtverket har utvecklat en förenklingsmodell och har utvecklat förslag till nya modeller.

Av det nationella socialfondsprogrammet för programperioden 2014–2020 framgår att vissa ändringar har skett när det gäller utformningen av den nationella medfinansieringen. Ändringarna syftar bland annat till att förbättra möjligheterna till finansiering för projekt som riktar sig till de personer som står längst från arbetsmarknaden. En av de förenklingsmodeller som Svenska ESF-rådet utvecklat syftar också till att förenkla redovisningen av den nationella medfinansieringen.