Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om statens styrning genom nationella riktlinjer effektivt kan främja en vård utformad utifrån patientens perspektiv. Den sammanfattande slutsatsen var att staten mer effektivt kan använda nationella riktlinjer för att främja en patientcentrerad och effektiv vård. 

Granskningen visade att samtliga nationella riktlinjer innehöll dimensioner som tar sikte på patientperspektivet, men att flera riktlinjer samtidigt saknade en eller flera viktiga dimensioner. Riktlinjernas mål och syfte var otydligt preciserade, och patient- och brukarföreträdare hade en otydlig roll och funktion i riktlinjearbetet. Socialstyrelsens tillämpning av modellen för kunskapsvärdering var ett hinder för ett bredare patientperspektiv i riktlinjerna. Granskningen visade också att metoder saknades för att värdera patienters och anhörigas kunskaper i syfte att tillföra ett patientperspektiv i riktlinjerna. Staten kunde ta ett tydligare ansvar för att stödja implementeringen av riktlinjerna, särskilt i fråga om hur riktlinjernas rekommendationer ska prioriteras i vården. 

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en arbetsmetod för att ytterligare lyfta fram ett patientperspektiv i nationella riktlinjer. Regeringen rekommenderades också att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp nationella riktlinjers effekter ur ett patientperspektiv. 

Riksrevisionen rekommenderade Socialstyrelsen att utveckla metoder för att bredda kunskapsbasen för nationella riktlinjer så att patientperspektivet bättre kan tas till vara. Socialstyrelsen rekommenderades också att tydliggöra patient- och brukarföreningars roll och funktion i riktlinjearbetet. Myndigheten borde även ta ett större ansvar för att nationella riktlinjer når fram till mottagarna, och återkommande följa upp att sjukvårdshuvudmännen och berörd personal uppfattar och använder riktlinjerna så som avsett.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I regeringens skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning redovisade regeringen vilka åtgärder som redan hade vidtagits i syfte att främja en patientcentrerad vård. Regeringen lyfte bland annat fram insatser för mer jämlik vård, patientsäkerhet, stärkt ställning för patienten, vårdval, kortare vårdköer och öppna jämförelser. Regeringen pekade också på att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har etablerats med uppgift att granska vården och omsorgen utifrån ett patient- och brukarperspektiv. 

Regeringen anförde vidare att nationella riktlinjer är ett område där regeringen redan före Riksrevisionens granskning hade gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över riktlinjearbetet utifrån perspektivet ”jämlik vård”, med slutredovisning i oktober 2014. 

Regeringen såg inte som sin uppgift att styra hur en myndighet ska genomföra sitt arbete. Därför valde regeringen att inte följa Riksrevisionens rekommendation att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en arbetsmetod för att lyfta fram patientperspektivet i nationella riktlinjer. Regeringen gav dock Socialstyrelsen i uppdrag  att senast den 1 oktober 2014 redovisa utvecklingen av sitt arbete med att systematiskt stärka patientperspektivet i arbetet med nationella riktlinjer. Myndigheten skulle också beskriva hur den avser att ytterligare öka graden av patientperspektiv i sina riktlinjer.

I enlighet med Riksrevisionens rekommendation gav regeringen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att göra en samlad uppföljning av riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv. Uppdraget skulle slutredovisas till Socialdepartementet den 4 november 2015. 

Regeringen ansåg i skrivelsen att Riksrevisionens granskningsrapport var slutbehandlad i samband med vidtagna åtgärder.

I riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse konstaterade Socialutskottet att regeringen följt ett flertal av Riksrevisionens rekommendationer. Utskottet ansåg inte att riksdagen borde föregripa de uppdrag som getts till Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys samt avstyrkte motioner om att utöka antalet riktlinjer och att göra riktlinjerna mer bindande. Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I samband med att regeringen överlämnade sin skrivelse till riksdagen beredde Regeringskansliet Patientmaktsutredningens förslag om hur patientens inflytande över sin egen hälso- och sjukvård kunde stärkas. Arbetet i den del som avsåg att stärka patientens ställning ledde till en ny patientlag som trädde i kraft den 1 januari 2015. Under 2015 tillkallade regeringen också en särskild utredare med uppdrag att överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Utredaren ska utreda förutsättningar för att göra riktlinjerna mer bindande. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2017. Uppdraget har koppling till Riksrevisionens granskning som visade på ett bristande genomslag för riktlinjerna.

Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys lämnade på begäran av regeringen synpunkter på Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Socialstyrelsen beskrev att myndigheten redan arbetade på en rad sätt för att öka patienters delaktighet, möjlighet till information och inflytande över sin vård. Socialstyrelsen hade en ambition att bredda kunskapsbasen genom att bland annat belysa frågeställningar ur ett patientperspektiv. Socialstyrelsen avsåg också att i process- och rutinbeskrivningar förtydliga patientrepresentanternas roll i riktlinjearbetet. Insatser gjordes även för att stärka implementeringen av riktlinjerna. Socialstyrelsen menade att myndigheten utvärderat följsamheten till riktlinjerna men lyfte fram bristen på nationella datakällor som ett problem. Socialstyrelsen ställde sig positiv till Riksrevisionens rekommendation till regeringen att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys påpekade att Riksrevisionens rekommendationer saknade konsekvensanalyser och att sådana borde genomföras innan åtgärder vidtas. Myndigheten menade vidare att underlaget för riktlinjernas rekommendationer behöver tydliggöras och att synen på kunskap behöver preciseras. Myndigheten bedömde att integreringen mellan dagens riktlinjearbete med fokus på forskarevidens och de identifierade utvecklingsbehov som finns, måste utredas vidare. Liksom Socialstyrelsen poängterade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bristen på nationella datakällor och indikatorer för uppföljning av riktlinjerna. Regeringen delade myndigheternas bedömning om bristande förutsättningar för uppföljning och menade att ett fortsatt arbete därför är angeläget.

Socialstyrelsen lämnade den 1 oktober 2014 en redovisning av regeringsuppdraget att beskriva utvecklingen av sitt arbete för att stärka patientperspektivet i nationella riktlinjer och beskriva hur myndigheten avser att ytterligare öka graden av patientperspektiv i sina riktlinjer. I rapporten beskrivs arbetsprocessen för nationella riktlinjer och hur dess olika delar kan revideras för att ytterligare stärka patientperspektivet. Myndigheten presenterar åtgärder för hur patienter och brukare i ett nästa steg kan involveras mer systematiskt i myndighetens riktlinjearbete. Internationella erfarenheter har tagits till vara i arbetet.

I början av 2015 publicerade Socialstyrelsen en beskrivning av hur myndigheten arbetar med att stärka patientperspektivet i nationella riktlinjer. I beskrivningen hänvisas till regeringsuppdraget att utveckla arbetsmetoderna i riktlinjearbetet.

Socialstyrelsen har inlett ett arbete för att mer systematiskt involvera patient- och brukarföreträdare i riktlinjearbetet. Det nya arbetssättet följs upp av Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. En uppföljningsrapport beräknas bli publicerad under 2017.

Regeringen har förtydligat Socialstyrelsens roll genom förordningen (2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Förordningen lyfter fram att statliga myndigheter, däribland Socialstyrelsen, har ett ansvar för att kunskapsstyrningen utgör ett stöd för huvudmännen. Enligt förordningen ska Socialstyrelsen vara ordförande i Rådet för styrning med kunskap, som har till uppgift att samordna den statliga kunskapsstyrningen.

I oktober 2015 publicerade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys resultatet av uppföljningsuppdraget som myndigheten fick av regeringen med anledning av Riksrevisionens granskning. Myndigheten konstaterade där att riktlinjerna inte i tillräcklig utsträckning understödjer en patientcentrerad vård. Det saknas dessutom robusta strukturer och processer för att ta vidare, implementera och följa upp nationella riktlinjer i vårdens vardag. Myndigheten menade vidare att det behöver utvecklas ett kunskapsstöd som kan stärka patienternas och patientorganisationernas möjlighet till delaktighet och inflytande för att stödja en samordnad och mer individualiserad vård anpassad efter patientens behov och förutsättningar. Dessutom bör patienterna och deras organisationer involveras på ett ändamålsenligt sätt i arbetet med att ta fram, sprida, implementera och följa upp kunskapsstödets rekommendationer. Myndighetens bedömningar och förslag ligger i linje med de centrala dragen i Riksrevisionens granskning. Regeringen hänvisade till myndighetens rapport i kommittédirektiven till 2015 års följsamhetsutredning.

Avslutande kommentarer

Regeringen har följt Riksrevisionens rekommendation att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att granska nationella riktlinjers effekter ur ett patientperspektiv. Regeringen har i huvudsak följt Riksrevisionens rekommendation att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en arbetsmetod.

Rekommendationen till Socialstyrelsen att utveckla sina arbetsmetoder har omhändertagits. Myndigheten har påbörjat ett utvecklingsarbete som bör kunna bidra till att patient- och brukarföreningarnas roll och funktion tydliggörs och att kunskapsbasen breddas.

Rekommendationen till Socialstyrelsen att ta större ansvar för implementeringen av nationella riktlinjer är delvis omhändertagen. Att involvera patient- och brukarföreträdare mer systematiskt syftar delvis till att underlätta riktlinjernas implementering. Socialstyrelsens nya roll som ordförande i Rådet för styrning med kunskap kan också bidra till att myndigheten tar ett större ansvar för att riktlinjerna når ut till mottagarna så som avsetts.