Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av grund- och gymnasieskolan verkar för en likvärdig utbildning av god kvalitet samt bidrar till goda förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat. Granskningen syftade också till att undersöka om regeringens styrning hade skapat goda förutsättningar för Skolinspektionens verksamhet. 

Granskningen visade att Skolinspektionen hade svårt att fånga kvalitetsaspekter i undervisningen vilket innebar att möjligheterna för Skolinspektionen att påverka förutsättningarna för elevernas kunskapsresultat var begränsade. Tillsynen var därför, enligt Riksrevisionen, inte tillräckligt verksam. Granskningen visade också att Skolinspektionen inte hade utvärderat de faktorer som låg till grund för tillsynens väsentlighets- och riskanalys. Av granskningen framkom vidare att de bedömningar som gjordes inom tillsynen inte upplevdes vara likvärdiga samt att tillsynens förmåga att bidra till ökad likvärdighet i utbildningen kunde bli mer verksam. Vidare visade granskningen att det i många fall inte skedde någon uppföljning som säkerställde att de påtalade bristerna i tillsynen åtgärdades. Under den period som Riksrevisionens granskning pågick genomfördes uppföljningen huvudsakligen skriftligen efter tre månader. Arbetssättet gjorde det svårt att bedöma om huvudmännens åtgärder för att höja kvaliteten fått något genomslag i skolverksamheterna. Slutligen visade Riksrevisionens granskning att regeringens styrning av Skolinspektionen varit för begränsad. 

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att låta genomföra en utvärdering av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning, samt att på basis av en sådan utvärdering överväga om Skolinspektionens uppdrag skulle kunna förtydligas avseende prioriteringen mellan regelbunden tillsyn och kvalitetsgranskning. 

Riksrevisionen rekommenderade Skolinspektionen att arbeta för att tillsynen i högre grad skulle få en inriktning så att kvalitativa bedömningar av exempelvis kvaliteten i undervisningen underlättades. Skolinspektionen rekommenderades också att utveckla bedömningsstödet för inspektörerna, att utvärdera träffsäkerheten i risk- och väsentlighetsanalysen, att tydliggöra tillsynsbesluten och förstärka uppföljningen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Utbildningsutskottet delade i stort uppfattningen att Skolinspektionens tillsyn borde utvecklas i ett antal avseenden och såg därför positivt på det arbete myndigheten hade påbörjat med att förbättra och utveckla tillsynen. Vidare delade utskottet Riksrevisionens och regeringens uppfattning att Skolinspektionens tillsyn i högre grad borde omfatta kvaliteten i undervisningen. Utskottet föreslog därmed att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Utskottet avstyrkte även en motion om att regeringen borde ta initiativ till den utvärdering av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning som Riksrevisionen föreslog.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i Riksrevisionens iakttagelse att Skolinspektionens tillsyn kunde utvecklas ytterligare. Regeringen hänvisade till att ett arbete redan hade inletts på myndigheten som låg i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen delade även Riksrevisionens uppfattning att Skolinspektionen i större utsträckning borde granska kvaliteten i undervisningen i sin tillsyn. Regeringen gav också myndigheten i uppdrag att förstärka granskningen av kvaliteten i undervisningen i sin tillsyn. 

Regeringen instämde dock inte i Riksrevisionens bedömning att regeringen behövde stärka sin styrning av myndigheten, men framhöll att detta inte uteslöt möjligheten att genomföra en sådan utvärdering av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning som Riksrevisionen rekommenderade. Frågan ansågs genom denna skrivelse därmed vara slutbehandlad. 

Enligt regeringens skrivelse hade ett arbete inletts på Skolinspektionen som låg i linje med Riksrevisionens rekommendationer. 

Skolinspektionen införde i januari 2015 en ny tillsynsmodell. Den nya tillsynsmodellen har inneburit att den regelbundna tillsynen blivit mer differentierad vad gäller vilka skolor som omfattas av tillsynen samt vad gäller tillsynens omfattning, innehåll och uppföljning. Den nya modellen innebär att samtliga huvudmän granskas i treårscykler. Alla kommunala skolenheter granskas genom risk- och väsentlighetsanalys där cirka 20 procent av de kommunala skolorna får ett så kallat prioriterat besök medan övriga bara granskas genom risk- och väsentlighetsanalysen. Vad gäller de fristående huvudmännen får 20 procent ett prioriterat besök medan resterande får ett så kallat basbesök som är något mindre omfattande än ett prioriterat besök. Vid en intervju med Riksrevisionen framhöll Skolinspektionen att den nya tillsynsmodellen bland annat inneburit att bedömningen av undervisningen blivit mer strukturerad. De tidigare verksamhetsbesöken är numera ersatta med klassrumsbesök som minst är en lektion. Det finns ett systematiserat bedömningsunderlag som utarbetats för klassrumsbesöken. Sammantaget ägnar Skolinspektionen mer tid åt undervisningssituationen jämfört med den tidigare tillsynsmodellen. Det finns numera ett större fokus på kvaliteten i undervisningen. 

Vidare har Skolinspektionen utvecklat sin risk- och väsentlighetsanalys. Skolinspektionen har utvärderat modellen genom att titta på hur de riskindikatorer som modellen består av förhåller sig till utfall i tillsynen. Enligt representanter för Skolinspektionen har utvärderingen visat att de skolenheter som har de sämsta riskmåtten också är de skolenheter som får kritik på flest områden i tillsynen. Risk- och väsentlighetsanalysen följs löpande upp av analysavdelningen där en så kallad träffsäkerhetsanalys görs för att man ska kunna se hur väl risk- och väsentlighetsanalysen fungerar. För att garantera likvärdigheten i tillsynsarbetet används bedömningsunderlaget som utgångspunkt för vad som ska ingå i tillsynen. Det finns även ett omfattande utredningsstöd till inspektörerna. Juristerna träffas regelbundet för att diskutera olika bedömningar. 

Slutligen har Skolinspektionen infört en ny modell för uppföljningen av bristerna som påtalats i tillsynen. Uppföljningstiden ska vara så kort som möjligt men samtidigt realistisk. Det måste finnas tid för huvudmannen och/eller skolan att arbeta med och åtgärda de brister som observerats, varför tiden till uppföljning anpassas efter de brister som observerats vid tillsynen. Vidare har Skolinspektionen tagit fram en internutbildning för inspektörerna vad gäller att skiva tydliga och lättlästa tillsynsbeslut.

Avslutande kommentarer

Skolinspektionens arbete och införandet av den nya tillsynsmodellen har medfört att undervisningssituationen nu granskas i större utsträckning än tidigare. Nu görs klassrumsbesök med ett systematiserat bedömningsunderlag. Vidare följs risk- och väsentlighetsanalysen löpande upp av analysavdelningen. För att garantera likvärdigheten i tillsynsarbetet används numera ett bedömningsunderlag. Dessutom har Skolinspektionen tagit fram ett utredningsstöd. Uppföljningsarbetet har också förändrats i och med den nya tillsynsmodellen som bättre har anpassats efter huvudmännens behov.