Uppföljning
Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av den samlade svenska rymdverksamheten. Rymdverksamheten omfattar varje år omkring en miljard kronor i statliga anslag. Merparten kanaliseras via European Space Agency (ESA) och via EU-avgiften tillbaka till svensk rymdindustri i form av industrikontrakt. Beslut om rymdverksamhet fattas såväl på internationell nivå som på en rad departement inom Regeringskansliet och på ett antal myndigheter. Rymdverksamheten berör flera samhällsfunktioner och den ökande samhällsnyttan innebär att rymdinfrastrukturen blivit allt mer samhällskritisk.
Granskningen inriktades mot att bedöma om regeringen genomförde och följde upp svensk rymdverksamhet i enlighet med riksdagens intentioner. Enligt intentionerna ska svensk rymdforskning och rymdverksamhet vara en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov, inte minst när det gäller frågor om klimat och miljö.
Granskningen visade att svensk rymdverksamhet som den genomförs i dag inte utnyttjas som en strategisk tillgång. Avsaknad av helhetssyn tillsammans med bristande uppföljning gjorde att den fulla potentialen inte användes.
Riksrevisionen rekommenderade regeringen att dess fortsatta arbete med rymdverksamhet borde omfatta en bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar så att den ska kunna nyttjas som en strategisk tillgång. Vidare borde regeringen se över styrningen av Svenska rymdaktiebolaget, så att bolaget styrdes med individuellt anpassade avkastningsmål och en rimlig bedömning utifrån bolagets faktiska verksamhet och de marknader bolaget verkade på. Vidare borde regeringen och ansvariga myndigheter utvärdera rymdverksamheten systematiskt, bland annat genom att följa upp resultatet för svensk rymdverksamhet av deltagandet i olika EU- och ESA-program.
Efter granskningen
I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen delvis i Riksrevisionens bedömning att avsaknad av helhetssyn tillsammans med bristande uppföljning gjorde att den fulla potentialen hos rymdverksamheten inte nyttjades. Regeringen angav att den förberedde ett direktiv till en kommande utredning med uppgift att ta fram ett brett förankrat förslag till en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet, vilket tidigare aviserats i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30). Regeringen framhöll vidare att arbetet med att förbättra regeringens rapportering till riksdagen fortsatte löpande. Vidare angav regeringen att en översyn av Svenska rymdaktiebolagets uppdrag att ansvara för driften av raketbasen Esrange och av bolagets ekonomiska mål inletts. Regeringen framhöll också att den aktivt stödde det internationella arbetet om skydd av rymdinfrastruktur.
Utbildningsutskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Regeringen tillsatte i april 2014 en särskild utredare med uppgift att föreslå en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 maj 2015.
Regeringen har gjort en översyn av Svenska rymdaktiebolagets ekonomiska mål och nya sådana beslutades på årsstämman i april 2014. Målen ska nås över en konjunkturcykel. Vid utdelning ska hänsyn tas till bolagets möjligheter attgenomföra sitt uppdrag. På årsstämman 2014 beslutades också om uppdragsmålet att bolaget genom intressentdialog ska säkerställa att verksamheten utformasså att den på bästa sätt främjar svenska intressen. För divisionen Science Services beslutades om uppdragsmål vad gäller antal raketuppskjutningar och ballonguppsläpp samt kvalitetsindex.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).