Uppföljning

Riksrevisionen granskade om Arbetsförmedlingen i sitt arbete med varsel har bidragit till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslats om uppsägning. Utgångspunkter för granskningen var lagen (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) och Arbetsförmedlingens interna instruktion. Enligt främjandelagen ska arbetsgivare inom vissa tidsgränser varsla Arbetsförmedlingen om driftsinskränkning. Arbetsförmedlingen har enligt den interna instruktionen vissa uppgifter att fullfölja med hänvisning till främjandelagen, exempelvis att erbjuda varslade stöd och att samverka med andra aktörer. Med utgångspunkt i främjandelagen och Arbetsförmedlingens instruktion kring varsel fokuserades därför granskningen på Arbetsförmedlingens rutiner, vägledning och interna stöd vid varsel, användning av varseltiden för att identifiera de varslades behov av insatser samt samverkan med andra berörda aktörer.

Granskningens övergripande bedömning var att Arbetsförmedlingens arbete med varsel i vissa avseenden skulle behöva förbättras för att förmedlingen bättre skulle kunna bidra till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslats om uppsägning. Granskningen visade bland annat att en stor andel av förmedlingskontoren inte kände till förmedlingens handläggarstöd vid varsel och att de inte följde handläggarstödets rekommendation om att ha minst två handläggare med ansvar för varsel. Vidare visade granskningen att få varslade skrev in sig som arbetssökande före första arbetslöshetsdagen och att det fanns stora variationer i kontorens bedömningar av i hur stor omfattning bedömningsstöd och handlingsplan används. Av granskningen framkom också att trygghetsorganisationerna var kritiska till hur överenskommelsen om samverkan efterföljdes och att få arbetsförmedlare kände till denna överenskommelse.

Riksrevisionen rekommenderade Arbetsförmedlingen att bland annat:

• förbättra informationen om de rutiner som gäller inom förmedlingen vid varsel, såsom vikten av att ha minst två handläggare med ansvar för varsel vid större varsel
• använda bedömningsstöd och upprätta handlingsplan i samband med inskrivning av varslade
• utveckla fler vägar för att informera varslade om möjligheten att skriva in sig som ombytessökande vid Arbetsförmedlingen
• internt informera om trygghetsorganisationerna och deras roll i samband med varsel
• överväga att till trygghetsorganisationerna kommunicera Arbetsförmedlingens bedömningskriterier av arbetssökandes behov av stöd och insatser eller att skapa gemensamma bedömningskriterier
• se över avtalen med trygghetsorganisationerna och ha en dialog med dessa för att få till stånd ett mer välfungerande samarbete.

Regeringens skrivelse och riksdagens behandling med anledning av Riksrevisionens rapport

I en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning instämde regeringen i granskningens övergripande bedömning att det fanns ett behov av att i vissa avseenden förbättra Arbetsförmedlingens arbete med varsel i syfte att kunna ge effektiva omställningsinsatser till personer som varslats om uppsägning. I skrivelsen påpekade emellertid regeringen att Riksrevisionens granskning gjordes utifrån den styrning av förmedlingen som gällde under den förra regeringen och att granskningen inte omfattade den faktiska hanteringen av varsel, enligt regeringens mening.

I skrivelsen angav regeringen vidare att Arbetsförmedlingen uppgett att de aktivt arbetar med de frågor som Riksrevisionen lyft fram i granskningen. Bland annat hade en översyn av det befintliga centrala avtalet med trygghetsorganisationerna påbörjats. Arbetsförmedlingen avsåg även att inleda en översyn av handläggarstöden och rutinerna för antalet handläggare med ansvar för varsel samt vidta åtgärder för att förbättra informationen till såväl arbetssökande som arbetsgivare i varselsituationer. Regeringen angav vidare att de hade för avsikt att följa Arbetsförmedlingens fortsatta arbete med såväl samverkan med trygghetsorganisationerna som förmedlingens övriga arbete med varsel.

I Arbetsmarknadsutskottets betänkande med anledning av Riksrevisionens rapport angav utskottet att det delar Riksrevisionens och regeringens bedömning att Arbetsförmedlingen, tillsammans med bland andra trygghetsorganisationerna, har en viktig roll i omställningsprocessen för varslade men att Arbetsförmedlingens arbete vid varsel i vissa avseenden behöver förbättras. Utskottet angav vidare att det förutsätter att regeringen mot bakgrund av Riksrevisionens rapport kommer att följa Arbetsförmedlingens fortsatta arbete i såväl frågan om samverkan med trygghetorganisationerna som förmedlingens övriga arbete med varsel. Med dessa ställningstaganden föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga Riksrevisionens granskning till handlingarna, vilket bifölls av riksdagen.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringens övriga åtgärder

I budgetpropositionen 2016 angav regeringen att Arbetsförmedlingen aktivt deltar i samverkan med trygghetsorganisationer i omställningsinsatser vid nedläggningar och strukturomvandlingar som drabbar enskilda orter.

Arbetsförmedlingens samverkan med trygghetsorganisationerna och arbetsmarknadens parter i samband med varsel tas upp i budgetpropositionen för 2018 i anslutning till redogörelsen för insatser till varslade vid Volvo Trucks och Ericsson under 2015. Regeringen anger att dessa projekt, som har haft stöd av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), har haft en positiv betydelse för samverkan. En effektutvärdering av ett tidigare sådant projekt gjordes i anslutning till Riksrevisionens granskning och presenterades i rapporten Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete? (RiR 2015:1).

Därutöver anger regeringen att granskningsrapporten har gett värdefull information om stöd till varslade och uppsagda. Utöver detta har regeringen inte vidtagit några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen kan inte heller lämna någon information om hur deras löpande uppföljning har lett till förbättringar i Arbetsförmedlingens verksamhet och planerar inga ytterligare åtgärder med anledning av rapporten.

Avslutande bedömning

Följande redogörelse utgår ifrån en promemoria från Arbetsförmedlingen som tagits fram med anledning av Riksrevisionens uppföljningsrapport.

Förändringar i verksamheten

Arbetsförmedlingen anger att de har vidtagit flera förändringar i verksamheten med anledning av Riksrevisionens rapport. Förändringarna har syftat till att stärka samarbetena, ha en helhetssyn på uppdraget och att mer utgå ifrån kundernas behov.

Arbetsförmedlingen har uppdaterat sina erbjudanden och tjänster till arbetsgivare vid varsel. Erbjudandet ställa om innehåller tjänsten varsel som syftar till att ge arbetsgivaren och medarbetaren stöd under hela processen Det har också utsetts särskilda arbetsförmedlare som ska stödja kunder vid varsel. För den arbetssökandes del har förändringarna inneburit att man kan skriva in sig som ombytessökande digitalt och boka planeringssamtal på distans.

Arbetsförmedlingen har också upprättat ett handläggarstöd som beskriver hur varsel ska handläggas nationellt och lokalt, samt uppdaterat sina interna instruktioner för handläggning av varsel. Av denna instruktion framgår att det på alla arbetsmarknadsenheter ska finnas ett antal arbetsförmedlare med ansvar för varsel.

Överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och omställningsorganisationerna har setts över och i februari 2016 kom en ny överenskommelse som tydliggör samarbetets utformning. I november 2017 slöts samverkansavtal mellan Trygghetsfonden TSL och Arbetsförmedlingen som avser att implementera en framtagen arbetsmodell vid varsel. Arbetsförmedlingen har också tagit fram en nationell modell vid stora varsel tillsammans med Trygghetsfonden TSL. Överenskommelsen innebär att Arbetsförmedlingen vid stora varsel är sammankallande till nationellt varselmöte med omställningsorganisationerna och parterna. Syftet med mötena är att göra en fördjupad analys av varslet och att ge regeringen möjlighet att bedöma om aktuellt varsel uppfyller kriterierna för att ansöka från europeiska globaliseringsfonden EGF. Det är sedermera regeringen som ger Arbetsförmedlingen i uppdrag att ansöka om medel från EGF.

Arbetsförmedlingen anger att både arbetsgivare och arbetssökande har nyttjat de nya digitala kanalerna för att skriva in sig som ombytessökande. Eftersom arbetssökande kan styra tidpunkt och tidsbokning på Arbetsförmedlingens webbplats är tillgängligheten större än tidigare.

De nya handläggarstöden för varsel på Arbetsförmedlingen har fått spridning internt. Handläggarstödet medför enligt Arbetsförmedlingen att det är lättare för varselansvariga arbetsförmedlare att bistå arbetssökande och arbetsgivare med hjälp.

Arbetsförmedlingen uppger vidare att samarbetet med trygghetsorganisationerna har förbättrats, något som ger bättre förutsättningar för att varslades kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden. Det i sin tur underlättar strukturomvandling och stärker matchningen på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen planerar att ytterligare utveckla det digitala erbjudandet ställa om och tjänsten varsel. Med planerad start hösten 2019 kommer arbetsgivare kunna delta i webbinarier och ta del av arbetsgivarpoddar.

Arbetsförmedlingen avser att löpande stärka samarbetet med omställningsorganisationerna.

Arbetsförmedlingen anger att granskningen har lett till att myndigheten tillsatte en arbetsgrupp som tydliggjorde det nationella ansvaret vid varsel.

Avslutande bedömning och kommentarer

Den sammantagna slutsatsen är att Arbetsförmedlingen har förstärkt sina rutiner kring varsel och gjort förändringar som underlättar för både arbetsgivare och varslade. Likaså har Arbetsförmedlingens samarbete med trygghetsorganisationerna förstärkts vilket ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Dessa förändringar bör leda till att Arbetsförmedlingen kan hantera stora varsel på ett effektivare sätt, både utifrån arbetsgivarens och den varslades perspektiv.