Uppföljning

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Regeringen delade Riksrevisionens problembild att individen inte har fått tillräckliga förutsättningar för att göra bra pensionsval. Regeringen menade dock att när det gäller vissa delar av tjänstepensionsområdet och premiepensionen så har den redan inlett åtgärder som är i linje med vad Riksrevisionen efterfrågar.

Regeringen instämde inte i Riksrevisionens slutsats att staten inte har tagit ett tillräckligt ansvar för informationsgivningen om tjänstepension. Regeringen menade att om de skulle kunna ta ett sådant ansvar krävs att de har ett direkt inflytande, vilket staten i enlighet med den svenska modellen inte har över kollektivavtalen. Regeringen menade att den har agerat inom ramen för sitt ansvarsområde genom att i instruktionen till Pensionsmyndigheten ge myndigheten i uppgift att ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen.

Socialförsäkringsutskottet delade regeringens uppfattning att det krävs ett direkt inflytande över kollektivavtalen för att kunna ta ansvar för tjänstepensionernas utformning och innehåll Samma resonemang gäller i fråga om möjligheten att begränsa temporära uttag av tjänstepension. Utskottet konstaterade även att en rad åtgärder har vidtagits som ligger i linje med vad Riksrevisionen har efterfrågat. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna, vilket riksdagen biföll.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Efter granskningen fick Inspektionen för socialförsäkring (ISF) i uppdrag av regeringen att utreda hur de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensionen används och att utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag, vilket resulterade i ett flertal analyser med fokus på tjänstepensionen. ISF konstaterade bland annat att det finns indikationer på att de försäkrade generellt sett har svårt att ta till sig information inför beslutet om uttagstid och att det i många fall saknas viktig information i breven som bolagen skickar ut inför den första utbetalningen av tjänstepension. ISF ansåg att det är problematiskt om det tidsbegränsade uttaget förstärks genom otillräcklig information eller om det är många som inte förstår konsekvenserna av valen.

Analysen visade även att den absoluta majoriteten av de blivande pensionärerna valde att följa den uttagstid som är förvald i tjänstepensionen och att antalet uttag av valbara tjänstepensioner per person har ökat något över tid. Drygt hälften av alla tjänstepensioner med valbar uttagsperiod togs ut tidsbegränsat.

Pensionsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2015 i uppdrag att analysera valsituationer som pensionssparare och pensionärer står inför. I sin rapport lämnar myndigheten förslag till åtgärder med inriktning främst på livsfaserna spara och planera, med motivet av att flera av valen är oåterkalleliga när pensionen börjat tas ut.

Utöver förslaget om en digital tjänst för planering och samlat uttag föreslog Pensionsmyndigheten också system- och regelförenklingar, såsom att införa livsvarigt som förval, införa att individen själv alltid bör initiera uttag av pensioner, samt att ensa efterlevandeskydd mellan avtal och avtalsområden.

I en uppföljningsrapport 2016 redovisade myndigheten att den, i samarbete med sajten Min Pension, hade genomfört en förstudie av en e-tjänst med arbetsnamnet Uttagsplan. Syftet med tjänsten är att hjälpa individen att planera och simulera alternativa uttag av pensionen. I det fortsatta arbetet formulerades krav på Uttagsplan och en prototyp togs fram.

Inom ramen för regeringsuppdraget om val inom pensionssystemet ska Pensionsmyndigheten utveckla tjänster som ska ge bättre information om pensionen vid vissa livshändelser, exempelvis föräldraskap. Vidare planerar myndigheten insatser som syftar till att skapa en standard för förvald utformning av valen i hela systemet.

Pensionsmyndigheten fick 2016 och 2017 i uppdrag att verka för ökad kunskap inom tjänstepensionsområdet. I en delrapport konstaterade Pensionsmyndigheten att analyserna i första hand måste ha sin grund i individdata, men att det inte fanns en gemensam databas över tjänstepensioner vare sig på individnivå eller på mer övergripande nivå. För att kunna fullgöra föreliggande regeringsuppdrag föreslog Pensionsmyndigheten att tjänstepensioner blir ett officiellt statistikområde och föreslog regeringen att ge myndigheten i uppdrag att snarast påbörja ett arbete med att skapa en nationell tjänstepensionsdatabas. I slutrapporten redovisade Pensionsmyndigheten två förteckningar över uppgifter som bör ingå i en tjänstepensionsdatabas. Myndigheten anser att förteckningarna är tillräckliga som utgångspunkt för en eventuell framtida lagreglering. Däremot är förteckningarna inte tillräckliga som underlag för att påbörja den praktiska uppbyggnaden av en tjänstepensionsdatabas.

Riksrevisionens rapport uppmärksammades enligt regeringens skrivelse i de samtal som Pensionsgruppen förde om hur tjänstepensionsavtalen skulle kunna bidra till ett förlängt arbetsliv. Denna fråga hade även behandlats av Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25). Regeringen utsåg 2016 två processledare som fick i uppdrag att föra en dialog med arbetsmarknadens parter. Det ledde fram till en avsiktsförklaring 2016 och ett förslag från Pensionsgruppen 2017 om vissa förändringar inom pensionssystemet. Beträffande tjänstepensioner förklarade sig Pensionsgruppen vara överens om att tillsätta en översyn av villkoren för bland annat utbetalningstidens längd, möjligheten att göra uppehåll i pensionsutbetalningarna och förlänga utbetalningstiden efter att pension börjat betalas ut och möjligheten att tjäna in pensionsrätt efter 65 år.

Det pågår även arbete med att förbättra konsumentskydd avseende tjänstepensioner och kring att skapa en mer effektiv förvaltning av tjänstepensioner. Regeringen bereder ett lagstiftningsärende som avser förslag till ny tjänstepensionsreglering. Regleringen kommer att utgå från förslagen i Tjänstepensionsföretagsutredningens betänkande och det reviderade tjänstepensionsdirektivet (IORP II-direktivet). För att förstärka konsumentskyddet föreslås att EU-regelverket kompletteras med en förstärkt solvensreglering.

Slutligen kan nämnas att utredningen Fokus på premiepensionen (SOU 2016:61) refererade de delar av granskningen som avsåg valmöjligheterna inom premiepensionen. I regeringens direktiv, som beslutades strax efter att granskningen publicerades, refererade regeringen till granskningens iakttagelse att valblankettens utformning hade stor betydelse för vilket val individen gjorde.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder som ligger i linje med vad Riksrevisionen rekommenderat och gett både ISF och Pensionsmyndigheten omfattande uppdrag på området. Granskningen har även uppmärksammats av Pensionsgruppen i fråga om de kollektivavtalade delarna av pensionerna, ett område där regeringen har begränsade möjligheter att agera.