Uppföljning

Riksrevisionen granskade om Inspektionen för socialförsäkringens (ISF:s) granskning av det allmänna pensionssystemet har medfört att rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i systemet.

Motiven till att bilda ISF var att minska risken för felaktiga utbetalningar, öka rättssäkerheten och tillgodose regeringens behov av information för att kunna styra socialförsäkringen och dess tillämpning. Riksrevisionens bedömning är att ISF:s granskning av det allmänna pensionssystemet brister och att granskningen av det allmänna pensionssystemet inte görs utifrån några risk- och väsentlighetsanalyser. Bedömningen är också att ISF ger för få rekommendationer i sina granskningsrapporter samt att regeringen inte använt resultaten från ISF:s granskningar i sin styrning av Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten har i sin tur inte heller använt resultaten från ISF:s granskningar i sitt utvecklingsarbete.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att:

• begära en tydlig avrapportering från ISF om var de stora riskerna finns inom pensionssystemet
• ge ISF i uppgift att genomföra risk- och väsentlighetsanalyser av pensionsområdet
• följa upp om och hur Pensionsmyndigheten använder sig av ISF:s rekommendationer.
• vara tydlig med vilken roll ISF har som granskande myndighet på pensionsområdet: kunskapsskapare eller granskare
• följa upp ISF:s verksamhet mot instruktionen och vid behov ändra instruktionen.

Riksrevisionen rekommenderade Pensionsmyndigheten att:

• fördjupa sin dialog med regeringen om resultatet av ISF:s granskningar
• ta till vara dessa för att utveckla sin verksamhet.

Riksrevisionen rekommenderade ISF att:

• ta fram en strategi för hur granskningarna ska göras mer användbara för Pensionsmyndighetens verksamhet.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Regeringen instämde inte i Riksrevisionens rekommendation att se över styrningen av ISF när det gäller val av granskningsområden, utan anser att ISF:s effektutvärderingar har utgjort ett värdefullt underlag för regeringen. Regeringens uppfattning är dessutom att en del av de områden som Riksrevisionen anger som inte granskade faktiskt har granskats. Däremot delade regeringen Riksrevisionens bedömning att det kan finnas anledning att föra en diskussion med ISF och Pensionsmyndigheten om effekterna av granskningsrapporterna i syfte att säkerställa att resultaten från dessa kommer till användning och bidrar till att förbättra Pensionsmyndighetens verksamhet och pensionssystemets funktion. Regeringen bedömer även att ISF:s verksamhet kommer att genomlysas i de utredningar av regeringens utredningsresurser och deras organisering som aviserats inom ramen för förvaltningspolitiken.

Riksdagen anser att det är viktigt att ISF uppfyller de krav som ställs i myndighetens instruktion och regleringsbrev och förutsätter att regeringen följer utvecklingen när det gäller samverkan mellan myndigheterna. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Riksdagen bifaller utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Fem år efter granskningen har ansvariga tjänstepersoner på ISF, Pensionsmyndigheten och Socialdepartementet svarat på frågor om hur arbetet med att granska pensionsområdet fungerar idag. Samtliga aktörer ger en samstämmig bild av att de rapporter som produceras av ISF kommuniceras och används av Pensionsmyndigheten och Socialdepartementet. Rapporterna förankras under granskningens gång och Pensionsmyndigheten har möjlighet att lämna synpunkter, vilket de tycker är bra. Pensionsmyndigheten och ISF utrycker också att de har respekt för varandras roller. Denna utveckling är helt i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

ISF uppger att de hela tiden utvecklar sin verksamhet internt, där Riksrevisionens rapport har varit en källa i arbetet. De har arbetat vidare med att analysera pensionsområdet och utveckla metoder för att välja var deras granskningar gör mest nytta. Detta är i linje med Riksrevisionens rekommendation att ISF borde göra risk- och väsentlighetsanalyser på pensionsområdet. ISF:s instruktion har inte ändrats men regeringen styr i hög grad vad som ska granskas genom regeringsuppdrag till ISF. Cirka 50 procent av rapporterna på pensionsområdet är uppdrag från regeringen.

Avslutande bedömning och kommentarer

Sammanfattningsvis har arbetet med att granska pensionsområdet utvecklats i den riktning som Riksrevisionen rekommenderat. ISF har internt satsat på att utveckla arbetet med att analysera var deras rapporter gör mest nytta. De har också arbetat med hur de mer aktivt ska kommunicera sina resultat till mottagarna (genom en klarspråkssatsning). Deras relation med Pensionsmyndigheten är idag god.

ISF ser att det behöver framgå av instruktionen att de kan bedriva forskning. Detta för att säkerställa att de även framöver kan ansöka om etikprövning för forsknings­projekt som kräver behandling av känsliga personuppgifter. En godkänd etikprövning underlättar den prövning som statistikförande myndigheter måste göra innan de kan lämna ut känsliga person­uppgifter som omfattas av statistiksekretess.