Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Bakgrund

Exportkreditnämnden (EKN) är en viktig del i de statliga insatserna för att främja svensk export. Myndigheten erbjuder svenska företag garantier för den händelse att de inte skulle få betalt enligt avtal som de har med köpare i andra länder. På det sättet möjliggör EKN exportaffärer som annars kanske inte hade kommit till stånd. EKN får ställa ut exportkreditgarantier på sammanlagt upp till 500 miljarder kronor. Verksamheten finansieras genom att företagen betalar premier på garantierna, som dels ska täcka risken i garantin, dels EKN:s omkostnader. Premierna ska vara högre ju högre risken är. Genom åren har EKN:s insatser haft betydelse för att etablera nya svenska exportmarknader och för att mildra effekterna av lågkonjunkturer och finansiella kriser för svenska exportföretag.

Motiv till granskningen

I jämförelse med de flesta andra myndigheter har EKN ett stort handlingsutrymme, bland annat genom ett mycket brett mandat och genom att myndigheten finansieras med avgifter och inte blir föremål för prövning i den statliga budgetprocessen. I granskningens förstudie kom det fram vissa frågor som Riksrevisionen bedömde skulle kunna vara av stor betydelse för EKN:s effektivitet. Det gällde exempelvis om de stora finansiella överskott som EKN byggt upp under senare år är förenliga med principen att EKN ska göra nollresultat över tiden. EKN:s kassa uppgick i slutet av 2013 totalt till 26 miljarder kronor, vilket med cirka 17 miljarder kronor överstiger det behov av kapital för att täcka risker i garantigivningen som EKN anger i sin årsredovisning. Den del av överskottet som kommer från administrativa avgifter, motsvarar fyra till fem års driftskostnader för EKN. En annan fråga som
framkom i förstudien gällde också verksamheten riktad till små och medelstora företag, där resultaten av EKN:s ansträngningar inte var uppenbara. Förstudien visade också att man inte har belyst konsekvenserna av den mandatförändring för EKN som genomfördes 2007. Under huvudstudien har Riksrevisionen även identifierat att frågan
om huruvida EKN:s service möter olika kundgruppers behov är otillräckligt belyst.

Granskningens syfte

Riksrevisionen har granskat om regeringen och EKN har skapat goda förutsättningar för effektivitet i exportgarantisystemet. Delfrågor i granskningen är följande:

  • Har EKN erbjudit en service som är anpassad till olika kunders olika förutsättningar och behov?
  • Är EKN:s hantering av överskottet i verksamheten förenlig med god hushållning med statliga medel?
  • Är EKN:s premienivåer ändamålsenliga för att uppnå målen för verksamheten?
  • Har EKN:s insatser för att stödja små och medelstora företag varit ändamålsenliga?
  • Har EKN tolkat och tillämpat det utvidgade mandatet på ett sätt som överensstämmer med statsmakternas intentioner?

Granskningens genomförande

Granskningen bygger på intervjuer med chefer och handläggare inom EKN, företrädare för Utrikesdepartementet och Finansdepartementet, Riksgälden,andra organisationer som har till uppgift att stödja svensk export, kunder hos EKNsamt ledamöter i EKN:s styrelse. Sammanlagt har Riksrevisionen gjort cirka 30intervjuer. Vidare bygger granskningen på ett omfattande skriftligt material från främstEKN, konsultrapporter, internationella jämförelser samt genomgångar av ett urval akterfrån avslutade garantiärenden.

Uppdaterad: 21 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?