Uppföljning

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I sin skrivelse (skr. 2014/15:16) med anledning av rapporten aviserade regeringen ett antal åtgärder. Regeringen avsåg bl.a. att förtydliga Livsmedelsverkets roll att följa upp livsmedelskontrollen, uppdra åt Livsmedelsverket att redogöra för hur myndigheten utnyttjat sin föreskriftsrätt, undersöka hur de riskbaserade livsmedelskontrollerna bättre kan kombineras med tvärvillkorskontroller, samt uppdra åt länsstyrelserna att aktivt verka för en ökad registrering av primärproducenter. Regeringen såg allvarligt på den kritik som Riksrevisionen riktat mot livsmedelskontrollen och avsåg att nära följa utvecklingen och de förändringar som vidtagna åtgärder ger upphov till.

I betänkandet (bet. 2015/15:MJU3) med anledning av regeringens skrivelse framförde utskottet att en ökad statlig styrning är nödvändig. Utskottet ansåg att det fanns skäl att ge Livsmedelsverket i uppdrag att stärka de kommunala kontrollmyndigheterna, exempelvis gällande bemanning och kompetens. Utskottet föreslog även att regeringen borde ge Livsmedelsverket och länsstyrelserna i uppdrag att verka för en ökad samverkan mellan kommunerna, vilket riksdagen gav regeringen till känna. Utskottet föreslog också i sitt betänkande fyra tillkännagivanden. Man menade att regeringen ska ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden Vidare föreslog utskottet att regeringen ska ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas. Dessutom ansåg utskottet att en kartläggning bör genomföras över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå i syfte att på sikt kunna minska företagens regelbörda. Slutligen föreslog utskottet att regeringen snarast ska ta initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen.

Regeringens och myndigheters åtgärder

Mot bakgrund av bl.a. det som framkommit i Riksrevisionens granskning fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera avgiftsfinansieringen inom livsmedelskontrollen. Statskontoret kritiserade i sin rapport bl.a. modellen med förhandsbetalning för att den är svår för företagen att förstå. Med hänvisning till Statskontorets rapport har Livsmedelsverket i november 2017 föreslagit en ny avgiftsmodell. Förslaget innebär att avgiften för livsmedelskontroll ska betalas efter avslutad kontroll i stället för, som i dag, i förskott.

Livsmedelsverkets roll att följa upp livsmedelskontrollen har förtydligats i myndighetens instruktion, och myndigheten fick även i uppdrag att årligen rapportera brister i livsmedelskontrollen och förbättringsförslag till regeringen. I den senaste rapporten från 2017 bedömde Livsmedelsverket bl.a. att kontrollen inte alltid utförs i tillräcklig omfattning, inte alltid är riskbaserad och inte är likvärdig. I rapporten angav Livsmedelsverket att myndighetens system för uppföljning av kontrollmyndigheter behöver utvecklas. Livsmedelsverket har vidare uppgett att myndigheten sedan 2014 använder möjligheten att förelägga kommunala myndigheter att förbättra sin kontroll, och har efterfrågat utvidgade möjligheter att förelägga kontrollmyndigheter att ta över kontrollansvar. Sedan 2014 har sju kommuner förelagts att förbättra sin kontroll.

Livsmedelsverket har infört ändringar i sina föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel (2005:21), som bl.a. innebär krav på kontrollmyndigheterna att ha en flerårig plan för livsmedelskontroll och regelbundet följa upp genomförd kontroll. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017. Inga resultat är än så länge tillgängliga.

Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att aktivt verka för en ökad registrering av primärproducenter, och förtydligat i livsmedelsförordningen att länsstyrelserna ska ha sådana register. Vid årsskiftet 2015/16 hade dock endast cirka en tredjedel av alla primärproducenter av livsmedel registrerat sig hos länsstyrelserna. Livsmedelsverket och Jordbruksverket redovisade i december 2016 en analys av hur livsmedelskontroller bättre kan kombineras med tvärvillkorskontroller.

Statskontoret fick i december 2016 i uppdrag att utreda hur livsmedelskontrollen kan stärkas. I uppdraget hänvisas bl.a. till Riksrevisionens rapport. I rapporten, som presenterades i juni 2017, konstaterade Statskontoret att alla brister i livsmedelskontrollen inte kan avhjälpas med en bättre statlig styrning. Statskontoret bedömde att ett statligt övertagande av livsmedelskontrollen skulle kunna medföra effektivitetsrisker. Problemen bör enligt Statskontoret i första hand åtgärdas genom att kommunerna samverkar mer med varandra så att kontrollmyndigheterna blir större och färre. Statskontoret föreslår att ingen kommunal kontrollmyndighet ska ha färre än tre årsarbetskrafter inom livsmedelskontroll år 2025.

I regleringsbrevet 2017 gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att redovisa resultatet av utvärderingar av livsmedelskontrollen under perioden 2017–2019. En delrapportering av resultaten ska lämnas senast den 31 maj 2018 och slutrapportering ske senast den 31 maj 2020.

Avslutande bedömning och kommentarer

Ett antal åtgärder har vidtagits med anledning av granskningsrapporten, och de flesta av rekommendationerna har på något sätt tagits om hand. De problem som uppmärksammades i granskningen kvarstår dock till stor del. Regeringen och riksdagen följer utvecklingen av området, bland annat utifrån riksdagens tillkännagivanden i ärendet och ett förbättringsarbete fortgår. I och med regeringens uppdrag till Livsmedelsverket att utvärdera och redovisa utvecklingen av livsmedelskontrollen finns ett fortsatt fokus på ytterligare förbättringar. Även Statskontorets förslag om minsta antal årsarbetskrafter vid de kommunala kontrollmyndigheterna ger förutsättningar för en stärkt livsmedelskontroll.