Uppföljning

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen med anledning av granskningen uttalade regeringen sin ambition att minska och samordna antalet överenskommelser för att minska det totala antalet såväl överenskommelser som specifika krav. Därutöver uttalade regeringen en ambition att i kommande överenskommelser ta större hänsyn till de samlade effekterna av alla överenskommelser.

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens kritik av prestationsersättning och att de riskerade att sända motstridiga styrsignaler jämfört med det kommunala utjämningssystemet och det kommunala självstyret. Regeringens intention var därför att mer noga överväga när prestationsbaserad ersättning bör användas, samt att bättre utvärdera resultaten av överenskommelserna.

Regeringen delade inte bedömningen att regeringen borde utreda och förtydliga landstingens redovisning av prestationsersättningen, utan ansåg att det ankom på landstingen att följa gällande regelverk.

I riksdagens behandling av regeringens skrivelse delade socialutskottet regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och bedömde att ytterligare åtgärder inte behövde vidtas. Utskottet föreslog att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Överenskommelser som styrform berördes också i Riksrevisionens granskning av Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården (2016:29) samt i Riksrevisionens slutrapport Staten och SKL – en slutrapport om statens styrning på vårdområdet (2017:3). Även SKL har i en skrivelse till Finansdepartementet framfört att man önskar minska antalet statsbidrag och antalet överenskommelser. SKL efterfrågade en gemensam översyn av träffade överenskommelser inom hälso- och sjukvården. De önskade en tydlig inriktning mot sammanslagning eller avveckling av flera överenskommelser. Dessutom önskade man en successiv överföring av vissa överenskommelser som är knutna till det generella statsbidraget till landsting och regioner.

Under 2015, 2016 och 2017 bedrev Socialdepartementet ett utvecklingsarbete med utgångspunkt i ambitionen att bl.a. minska detaljstyrningen, öka samordningen och arbeta mer systematiskt med uppföljning och utvärdering. Inom Regeringskansliet pågår en dialog mellan Finansdepartementet och Socialdepartementet när det gäller antalet överenskommelser och utformningen av dem. Landstingen uppges i högre grad involveras genom information och avstämning av innehållet innan överenskommelser beslutas. Förutom en samlad uppföljning görs uppföljning av de enskilda överenskommelserna av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen eller Försäkringskassan.

Det utvecklingsarbete som påbörjades 2015 mellan regeringen och SKL, som är en del i strategin att minska detaljstyrningen i välfärdssystemen, resulterade i färre överenskommelser, minskad detaljstyrning samt en ökad samordning i arbetet med överenskommelser. Det totala antalet överenskommelser har minskat från tretton stycken år 2014 till nio stycken i februari 2018. En av dessa innehåller prestationskrav kopplat till ersättning vilket kan jämföras med sex stycken år 2014 (om totalt 160 krav).

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen har vidtagit åtgärder som bemöter Riksrevisionens rekommendationer. Rekommendationerna tas praktiskt om hand i diskussioner kring utformning av överenskommelser där Finansdepartementet, Socialdepartementet, SKL och landstingen deltar. Antalet överenskommelser och antalet överenskommelser som innehåller prestationskrav kopplat till ersättning har minskat. Detta indikerar att mottagandet av överenskommelser i landstingen har underlättats på grund av färre överenskommelser samt att landstingen inte i lika hög utsträckning behöver ta ekonomiska risker för att delta. Färre prestationskrav kopplat till ersättning bör ha minskat risken för såväl undanträngning i landstingens egen styrning av vården som administration på grund av ett stort antal överenskommelser med tillhörande krav.