Uppföljning

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Utbildningsutskottet ansåg att det är problematiskt när skolhuvudmännen inte tar del av olika satsningar i den utsträckning som det finns anvisade medel, bland annat att skolor med stora behov blir utan statsbidrag, som Riksrevisionens granskning visade. Därför välkomnade utskottet att regeringen avsåg att noga överväga hur kommande skolsatsningar skulle utformas. Utskottet delade regeringens uppfattning om att det är effekterna av statsbidragen som är den centrala frågan. Man betonade vikten av att måluppfyllelsen av specialdestinerade statsbidrag tydligt redovisas i samband med den årliga budgetpropositionen och att regeringens arbete med att utveckla lämpliga metoder för att bedöma måluppfyllelsen fortsätter. Vidare konstaterades att Skolverket har en central roll i hanteringen av de specialdestinerade statsbidragen, och därför välkomnades den myndighetsanalys av Skolverket som Statskontoret hade fått i uppdrag att utföra. Utskottet ansåg också, i likhet med regeringen och Riksrevisionen, att de specialdestinerade statsbidragen i högre utsträckning bör utformas för och riktas till de skolor och huvudmän som är i störst behov av statliga bidrag. Inga följdmotioner väcktes med anledningen av skrivelsen. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I skrivelsen till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport instämde regeringen principiellt i att de specialdestinerade statsbidragen i högre utsträckning bör utformas och riktas till de skolor och huvudmän som är i störst behov av statliga bidrag. Samtidigt pekade regeringen på att syftet med en aktuell satsning alltid måste ligga till grund för en bedömning av hur medlen ska fördelas. Regeringen instämde i att förordningar som reglerar statsbidrag bör utformas så att de inte missgynnar huvudmän med små administrativa och ekonomiska resurser. Regeringen hänvisade i skrivelsen till förslag på satsningar som lämnades i budgetpropositionen för 2015, vilka i större utsträckning riktas till huvudmän och skolor med störst behov, framför allt Samverkan för bästa skola och Nationella skolutvecklingsprogram. Dessa satsningar infördes 2016 och kommer att fortgå under de närmaste åren. Olika insatser genomförs inom dessa satsningar.

Under 2016 genomförde Skolverket insatser hos 19 huvudmän inom ramen för Samverkan för bästa skola, och ytterligare 26 huvudmän och 74 skolenheter valdes ut för fortsatta insatser. Urvalet för deltagande baserades inte på i vilken utsträckning huvudmännen tagit del av specialdestinerade statsbidrag.

Under 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram en fördelningsnyckel som skulle användas vid bedömningen av hur bidrag för olika satsningar ska fördelas mellan skolor, till exempel statsbidrag som syftar till att öka likvärdigheten mellan skolor och förbättra förutsättningarna för högre skolresultat.Bland annat omnämndes Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer som bakgrund till uppdraget, som avrapporterades 31 oktober 2015.

Vissa nya statsbidrag som införts efter Riksrevisionens rapport har skrivningar om fördelning med avseende på likvärdighet, och vissa befintliga statsbidrag har förändrats så att likvärdighet är ett kriterium vid fördelning. I vårbudgeten 2017 föreslog regeringen en förstärkt investering i de mest utsatta grundskolorna genom att införa en jämlikhetspeng för att öka andelen elever behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Statsbidraget för karriärsteg som infördes 2013 har utökats så att fler skolor med behov av särskilda utvecklingsinsatser ska få ta del av medel för höjda lärarlöner. Regeringen har föreslagit att ytterligare medel avsätts för detta ändamål 2018. Förordningen för statsbidrag för minskade barngrupper i förskolan har ändrats och inkluderar nu skrivningar om fördelningar med avseende på likvärdighet.

I skrivelsen till riksdagen instämde regeringen även i Riksrevisionens bedömning att det är viktigt med löpande information om eventuella skevheter i bidragsfördelningen och konstaterade att Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete på området. Samtidigt ansåg regeringen att det inte är nödvändigt att ha kunskapen om exakt vilka skolor som deltar, utan att det centrala är vilka effekter som uppnås med hjälp av statsbidragen och att regeringen får övergripande information om eventuella skevheter i fördelningen av statsbidragen.

Skolverket har inte genomfört uppföljningar av hur de specialdestinerade statsbidragen sammantaget fördelas mellan huvudmän och skolor med avseende på behov eller likvärdighet. I den mån sådana analyser genomförs görs de för varje statsbidrag. I de flesta fall saknas uppgifter om vilka skolor som tar del av statsbidragen. Skolverket arbetar för närvarande med att digitalisera handläggningen av statsbidrag. När detta arbete är klart kommer möjligheten till analyser enligt Skolverket att förbättras. Regeringen har inte gett Skolverket särskilda uppföljningsuppdrag utöver de som gäller för varje statsbidrag.

Vidare konstaterade regeringen i skrivelsen till riksdagen att Skolverket redan genomförde insatser för stöd och information till skolor och huvudmän, men att arbetet kunde utvecklas. Skolverket har enligt egen utsaga intensifierat arbetet med riktade insatser efter behov inom ramen för myndighetens uppdrag i Samverkan för bästa skola, men specialdestinerade statsbidrag är, som nämnts, inte utgångspunkt för urvalet till denna satsning. I övrigt har Skolverket inte intensifierat arbetet med riktade insatser.

Avslutande bedömning och kommentarer

En samlad bild av i vilken mån specialdestinerade statsbidrag fördelas efter behov saknas. Ingen sammantagen uppföljning av hur statsbidragen fördelats till huvudmän och skolor har gjorts. De förslag på satsningar som regeringen hänvisade till i skrivelsen till riksdagen efter Riksrevisionens granskning, Samverkan för bästa skola och Nationella skolutvecklingsprogram, har införts och fortsatt. Dessa omfattar olika insatser som ska riktas efter huvudmännens behov i syfte att öka likvärdigheten mellan skolor, men omfattar relativt få huvudmän och skolor och utgår inte från en analys av om huvudmannen tagit del av specialdestinerade statsbidrag. Regeringen har i budgetpropositioner efter granskningen också uttryckt en ambition att utforma insatser i större utsträckning efter behov, dock inte särskilt via specialdestinerade statsbidrag. Via nya statsbidrag och via förändring av befintliga statsbidrag har vissa åtgärder dock genomförts i syfte att statsbidrag ska fördelas efter behov. Skolverket har inte särskilt intensifierat arbetet med mer riktad information till huvudmän för att få dem att ansöka om specialdestinerade statsbidrag.