Uppföljning

Riksrevisionen har granskat hur regeringen och Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar statens finansiella tillgångar och skulder. Syftet med granskningen var att undersöka om regeringen värderar, sammanställer och återrapporterar de finansiella tillgångarna och skulderna på ett sätt som gör att detta kan utgöra ett underlag för finanspolitiska överväganden.

Granskningen visar att statens nettoförmögenhet beräknas i flera olika sammanhang med markant skilda resultat. Skillnader i avgränsningar och värderingsprinciper gör det svårt att skaffa sig en helhetsbild över statens finansiella läge, och någon lättillgänglig och överskådlig bild redovisas inte offentligt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge en lättillgänglig bild över statens ekonomiska ställning. I den bör det framgå att det finns statistikuppgifter som ger olika bild av statens ställning. Genom att beskriva och klargöra syftet med olika sammanställningar får man en tydligare bild över statens ställning och hur olika värderingsprinciper och avgränsningar påverkar resultatet.

I granskningen konstateras att det saknas en sammanhållen riskanalys för statens tillgångar. Vad gäller skuldsidan har Riksgälden ett samlat riskansvar för statsskuldsförvaltningen och för statliga garantier. Däremot finns det inte någon myndighet som har ett samlat ansvar för att förvalta tillgångarna och/eller hantera riskerna. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att informera om utsikterna för kapitalnettot och hur de samlade riskerna i balansräkningen kan komma att påverka dessa utsikter. En sådan information bör vara en naturlig del av underlaget för finanspolitiska avvägningar.

I granskningen lämnas också rekommendationer om att SCB bör marknadsvärdera åtminstone de större statliga bolagen i finansräkenskaperna och att regeringen bör se över syftet med att redovisa den offentliga förmögenheten i de ekonomiska propositionerna.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Regeringen höll i stora delar med Riksrevisionen om redovisningen av statens nettoförmögenhet. Regeringen ansåg dock inte att överskådligheten blir bättre genom att sammanställa hur olika redovisningar hänger ihop, och vilka definitioner och regelverk som skiljer dem åt. I de fall redovisningarna överlappar varandra bör det finnas en förklaring till varför redovisningarna skiljer sig åt. Av den anledningen menade regeringen att redovisningen i årsredovisningen för staten bör förtydligas.

Vidare framhöll regeringen att den kontinuerligt arbetar med att förbättra tydligheten och transparensen i sin redovisning av statens och den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder med detta syfte. Bland annat har man utökat redovisningen av den offentliga nettoförmögenheten, där även de reala tillgångarna ingår, i de ekonomiska propositionerna.

Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning att riksdagen behöver bättre information om risker i bolagen med statligt ägande som kan påverka värdet av aktieinnehavet och därmed framtida utdelningar från dessa bolag till staten. Regeringen ansåg dock inte att det är lämpligt att utöka redovisningen till att omfatta alla statliga tillgångar och all information som regeringen ger riksdagen i andra sammanhang, exempelvis i budgetpropositioner och årsredovisningen för staten. Regeringen hade därför valt att utveckla informationen om risker i de statliga bolagen inom ramen för skrivelsen Redogörelse för företag med statligt ägande. Regeringen ansåg att granskningsrapporten i och med skrivelsen är färdigbehandlad.

I behandlingen av skrivelsen konstaterade finansutskottet att Sverige har stora finansiella tillgångar och att det är viktigt att redovisningen av statens tillgångar och förmögenhet är relevant och transparent. Utskottet konstaterade vidare att regeringen arbetar med att förbättra redovisningen och att SCB sedan mars 2016 marknadsvärderar de onoterade statliga bolagen i finansräkenskaperna. Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Sedan granskningen har regeringen utvecklat redovisningen i den årliga redogörelsen för företag med statligt ägande. I skrivelsen har redogörelsen för bolagens värdeförändring utökats och ett nytt avsnitt har tillkommit som beskriver bolagsportföljens mest väsentliga risker.

Sedan mars 2016 tillämpar SCB en metod som innebär att de onoterade statliga bolagen är marknadsvärderade i finansräkenskaperna. Myndigheten använder Finansdepartementets värdering av bolagen i skrivelsen Redogörelse för företag med statligt ägande.

I de ekonomiska propositionerna utgör finansräkenskaperna grund för redovisningen av den offentliga sektorns förmögenhet. Sedan granskningen har regeringen utökat redovisningen så att den omfattar olika tillgångsslag och en uppdelning av varje delsektors totala nettoförmögenhet och finansiella nettoförmögenhet. Därmed ger den en översiktlig bild av den förväntade utvecklingen av både statens och hela den offentliga sektorns totala tillgångar, skulder och nettoförmögenhet. Åtgärder har också vidtagits för att öka samstämmigheten mellan de beräkningar som redovisas i de ekonomiska propositionerna och de beräkningar som redovisas i årsredovisningen för staten.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen och SCB har utvecklat statistiken och redovisningen av statens finansiella tillgångar och skulder. De vidtagna åtgärderna har i flera fall hanterat Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningen. De finansiella tillgångarna värderas nu i större utsträckning till marknadsvärde, och redogörelsen i de ekonomiska propositionerna är mer heltäckande. Även analysen i skrivelsen om de statligt ägda bolagen är mer heltäckande. Regeringen och SCB planerar inga ytterligare åtgärder till följd av granskningen.

I granskningen uppmärksammades behovet av en lättillgänglig bild av statens finansiella tillgångar och skulder. Där framhålls även att det finns goda förutsättningar för att upprätta en sådan sammanställning eftersom relativt få poster på den finansiella balansräkningen står för huvuddelen av värdena. Granskningen visar att det 2014 var 15 statliga bolag och 6 andra statliga verksamheter som utgjorde 97 procent av värdena på balansräkningen. Regeringen har valt att inte utveckla en sådan redovisning.

När det gäller frågan om en sammanhållen riskanalys av finansiella tillgångar i staten har regeringen valt att utveckla den del som omfattar de statligt ägda bolagen. År 2014 utgjorde dessa 43 procent av balansräkningens tillgångssida. För övriga poster på tillgångssidan redovisas ingen sammanhållen riskanalys.