Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

Granskningens övergripande slutsats är att statens insatser i samband med varslen vid Volvo Personvagnar har haft negativ effekt på återgången till arbete för berörda personer jämfört med andra varslade i Sverige under samma tidsperiod.

Inga positiva effekter på deltagarnas återgång till arbete

Granskningen visar att personer som deltagit i EGF-finansierade utbildningsinsatser med anledning av varslen vid Volvo Personvagnar och dess underleverantörer har haft en långsammare återgång i arbete jämfört med en matchad kontrollgrupp.

Inledningsvis finns en naturlig inlåsningseffekt i och med att deltagarna i projektet har varit upptagna med utbildningar och därför sannolikt varit mindre benägna att söka jobb jämfört med andra som förlorat arbetet i samband med stora varsel. På längre sikt kan vi emellertid inte se några positiva effekter av att ha deltagit i projektet när det gäller återgång i arbete.

Tiden spelar roll

Granskningen visar också att tidsaspekten spelar roll för projektdeltagarnas utfall: Ju längre tid som deltagarna fick vänta på utbildningsstart, desto längre blev den efterföljande arbetslösheten. Dessutom finns det ett starkt samband mellan utbildningarnas längd och efterföljande arbetslöshet: Ju längre utbildning, desto längre tid i arbetslöshet efter avslutad utbildning.

Finansiering från EGF innebar fokus på strukturell omställning

För att kunna motivera en ansökan om EGF-medel har regeringen lutat sig mot bedömningen att krisen i fordonsindustrin hade strukturella orsaker. Med facit i hand innehöll krisen både konjunkturella och strukturella inslag. Produktionen föll kraftigt under krisåren, men återhämtade sig åren därpå till en något lägre nivå än före krisen. Sannolikt kvarstår dock ytterligare anpassning för europeisk fordonsindustri. I fallet Volvo menar Riksrevisionen att tillgången till finansiering från EGF, där själva utgångspunkten är strukturella förändringar i handelsmönstren, kan ha inneburit en alltför ensidig fokusering på omställning till arbete i andra branscher.

Inga tecken på att utbildningsinsatser leder till förändrad yrkesinriktning

En angränsande fråga är om projektet bidrog till att underlätta byte av yrkesinriktning. För att besvara denna fråga har granskningen kompletterats med en genomgång av projektdeltagarnas yrkesinriktning över tid i syfte att undersöka om projektet bidrog till att underlätta byte av yrkesinriktning.

Här har vi funnit att andelen projektdeltagare som arbetar med tillverkning (och särskilt som fordonsmontörer) har minskat sedan varslen inleddes medan andelen som arbetar inom serviceyrken och yrken som kräver högskoleutbildning har ökat. Motsvarande mönster finns dock även bland övriga som varslades inom Volvo Cars och dess underleverantörer, men som inte tog del av utbildningsinsatser inom ramen för EGF-projektet. Sammantaget tycks det inte finnas några större skillnader mellan EGF-gruppen och övriga varslade inom Volvo Cars när det gäller förändringar i yrkesinriktning, trots den förstnämnda gruppens fokus på omskolning.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?