Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i det arbetsmarknadspolitiska projektet Volvo Cars och dess underleverantörer. Projektet omfattade varslen vid Volvo Personvagnar och dess underleverantörer i slutet av 2008 och början av 2009 och pågick under perioden januari 2010−maj 2011 i regi av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska ESF-rådet. Projektet var delfinansierat av medel från Europeiska globaliseringsfonden (EGF). Fokus i granskningen var om projektet uppnått syftet för åtgärder som var berättigade till stöd enligt EGF, det vill säga att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden.

Granskningen visade att statens insatser i samband med varslen vid Volvo Personvagnar hade haft en negativ effekt på återgången till arbete. De personer som deltagit i de EGF-finansierade utbildningsinsatserna hade haft en långsammare återgång i arbete jämfört med en matchad kontrollgrupp. Enligt granskningen kunde detta förklaras av en alltför ensidig fokusering på omställning till arbete i andra branscher. Granskningen visade också att tiden i väntan på utbildningsstart och utbildningens längd spelade roll för efterföljande arbetslöshetstid, där längre väntan och utbildning ökade tiden i arbetslöshet efter avslutad utbildning. Vidare visade granskningen att det inte fanns några större skillnader mellan EGF-gruppen och övriga varslade inom Volvo Cars när det gällde förändringar i yrkesinriktning, trots den förstnämnda gruppens fokus på omskolning.

Utifrån de lärdomar som granskningen visade om projektets effekter rekommenderade Riksrevisionen regeringen att använda EGF-instrument i kombination med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder och att säkerställa skyndsamma ansökningsförfaranden liksom prioritera kortare utbildningsinsatser.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten uppgav regeringen att det fanns lärdomar att dra utifrån granskningens resultat inför framtida överväganden om att söka EGF-medel. I skrivelsen gav regeringen vidare stöd till Riksrevisionens rekommendation att kombinera EGF-instrument med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder för varslade personer. Regeringen framhöll att Arbetsförmedlingen borde ha goda förutsättningar att kunna ge varslade personer stöd och insatser för att underlätta omställning till nytt arbete, men att det vid större varsel eller om insatser inom Arbetsförmedlingens ordinarie uppdrag var otillräckliga, kunde finnas skäl att överväga att söka medel från EGF för särskilda projekt. När det gällde granskningens rekommendation om tidiga åtgärder och korta utbildningsinsatser uppgav regeringen i skrivelsen att de inför kommande överväganden om EGF-medel avser att planera för insatser som är ändamålsenliga och effektiva både utifrån längd och den unika varselsituationen. Regeringen angav vidare att det var viktigt med så tidiga insatser som möjligt i samband med varsel och att ett effektivt och snabbt ansökningsförfarande skulle eftersträvas vid eventuell ansökan om EGF-medel. I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens granskning var slutbehandlad.

 I Arbetsmarknadsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse välkomnade utskottet regeringens avsikt att vid framtida ansökningar om EGF-medel kombinera detta med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder om det var lämpligt. Utskottet föreslog i och med detta att skrivelsen skulle läggas till handlingarna, och det bifölls av riksdagen.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?