Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning av granskningen Asylboenden – Migrationsverkets arbete med att ordna boenden åt asylsökande (RiR 2016:10)

Migrationsverket ska tillhandahålla boenden för asylsökande som inte kan ordna det själva. Syftet med granskningen var att undersöka hur Migrationsverket hade klarat detta uppdrag under åren 2012–2015. I granskningen undersökte Riksrevisionen också om Migrationsverkets arbete med att ordna asylboenden kan effektiviseras och kvaliteten i verksamheten förbättras.

Granskningens slutsats var att Migrationsverket klarade sin uppgift att ordna boenden åt de asylsökande som kom till Sverige under perioden, men att det periodvis innebar stora ansträngningar och ökade kostnader. Det gällde särskilt under hösten 2015, då antalet asylsökande ökade kraftigt. Riksrevisionen bedömde att Migrationsverkets arbete hade kunnat underlättas och kostnaderna hållas nere om Migrationsverket redan innan hösten 2015 hade varit bättre förberedda genom en mer systematisk boendeanskaffning.

Riksrevisionen lämnade ett antal rekommendationer till Migrationsverket i syfte att förbättra beredskapen för att ordna asylboenden vid extraordinära situationer, öka antalet prioriterade boenden, förbättra upphandlingarna och utveckla kontrollsystemen i verksamheten. Följande rekommendationer lämnades till Migrationsverket:

  • Analysera hanteringen av och beredskapen inför flyktingsituationen hösten 2015 samt förbättra beredskapen för att ordna asylboenden vid eventuella framtida extraordinära situationer.
  • Förbättra hanteringen av inkomna lägenhetstips och stödet till mottagningsenheterna i sökandet efter, och bedömningar av, lämpliga lägenheter.
  • Tydliggör ansvarsfördelningen och tipshanteringen vad gäller korridorboenden samt se över hyressättningen.
  • Se över fördelningen mellan takpriset för kost och logi i upphandlingarna i syfte att tydligare premiera boenden med självhushåll.
  • Säkerställ att kravnivån på de upphandlade boendena är rimlig i förhållande till Migrationsverkets behov och utbudet på marknaden.
  • Se över möjligheten att teckna längre avtal med leverantörer.
  • Tydliggör hur rangordningen av leverantörer kommer att ske.
  • Tydliggör hur ska-kraven ska bedömas vid besiktningar och säkerställ att leverantörer uppfyller ska-kraven.
  • Utarbeta tydliga riktlinjer för arbetet med boenderevision samt förbättra dokumentation och informationsöverföring.
  • Vid besiktningar, begär endast att leverantörer åtgärdar brister som baseras på upphandlingarnas ska-krav.
  • Förbättra stödet till mottagningsenheterna i arbetet med fakturakontroller och bedömningar av ersättningskrav.
  • Säkerställ att tillträdesbesiktningens tekniska del är tillräcklig för att bedöma ersättningskrav.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I sin skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning angav regeringen att den delade Riksrevisionens övergripande bedömning om brister i Migrationsverkets arbete med boenden. Regeringen anförde att myndigheten under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation på grund av det höga antalet asylsökande. Regeringen menade att det kan ha varit en förklaring till att myndigheten inte klarade av att upprätthålla kvaliteten i alla delar av verksamheten.

Även om Riksrevisionen inte riktade några rekommendationer till regeringen, framhöll regeringen åtgärder som den hade vidtagit på området mot bakgrund av situationen 2015. Dessa omfattade bland annat en utredning som skulle föreslå ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande, samt ändringar i plan- och byggförordningen. Regeringen välkomnade att Migrationsverket hade påbörjat ett flertal utvecklingsarbeten mot bakgrund av de brister som uppdagades, främst under hösten 2015. Regeringen angav att den noga kommer att följa Migrationsverkets fortsatta arbete med asylboenden, inte minst avseende kostnadseffektivitet, beredskap, upphandlingar samt intern styrning och kontroll, och avsåg att vidta åtgärder i frågan. I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

Socialförsäkringsutskottet konstaterade i sitt betänkande att regeringen delade den problembild som Riksrevisionen gett uttryck för. Utskottet påpekade att Migrationsverket gör ett stort och viktigt arbete med att se till att personer som söker asyl i Sverige får boende och ett bra bemötande.

Med detta välkomnade socialförsäkringsutskottet Riksrevisionens granskning och såg positivt på de åtgärder som regeringen redovisade med anledning av rekommendationerna. Utskottet ansåg att Riksrevisionens rapport var ett viktigt bidrag till regeringens och Migrationsverkets fortsatta arbete med att klara mottagandet av asylsökande och få arbetet med asylboenden kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Inga motioner väcktes med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Kammaren biföll utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I Migrationsverkets regleringsbrev för 2017 angav regeringen som mål att Migrationsverket ska öka kostnadseffektiviteten i boendet. Migrationsverket skulle också redovisa hur myndigheten har arbetat för att uppnå en ökad kostnadseffektivitet, vad som legat till grund för den geografiska dimensioneringen av boenden, hur den interna styrningen och kontrollen av boendeverksamheten har skärpts samt hur myndighetens strategiska inköpsarbete har utvecklats. Målet att öka kostnadseffektiviteten fanns även i regleringsbrevet för 2018. Justitiedepartementet anger att syftet var bland annat att komma till rätta med de brister som Riksrevisionen framfört.

Under åren som följt efter granskningen har antalet asylsökande som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat betydligt. Därmed har också behovet av asylboenden minskat. Migrationsverkets årsredovisningar visar att kostnaden per boendeplats också har minskat. Migrationsverket anger att det beror på att Migrationsverket i stor utsträckning lämnat de dyrare upphandlade boendena. Samtliga upphandlade boenden är avvecklade sedan den 31 juli 2018. Kollektiva boenden med kost har avvecklats i den mån avtalen tillåter. Den geografiska spridningen av boendena har minskat i samband med avvecklingen, och de in- och utreseboenden som finns kvar är knutna till de stora in- och utreseorterna. De anläggningsboenden som finns kvar samt in- och utreseboendena hyrs numera på kontrakt om tre år. Dessa kan under omförhandlingsperioder förlängas med ett år i taget.

Justitiedepartementet anger att avvecklingen av boendeplatser har fortsatt under 2019 och 2020. Migrationsverket planerar boendebehov inom ramen för sin lokaliseringsplan som sträcker sig till 2023. Planen anger bland annat följande fyra utvecklingsmål:

  1. Lokaliseringen ska stödja skyddsprocessen.
  2. Migrationsverket ska ha ett flexibelt bestånd av bostäder.
  3. Bostäderna ska vara anpassade efter individens förutsättningar och behov av trygghet.
  4. Migrationsverkets bostäder ska vara kostnadseffektiva.

Lokaliseringsplanen följs upp årligen och är beroende av hur de kommande årens prognos för bostäder ser ut. Migrationsverkets årsredovisning följer hur boendekapaciteten är fördelad, hur beläggningsgraden utvecklas och hur de genomsnittliga kostnaderna för boendena utvecklas. Regeringskansliet följer också upp arbetet i den årliga mål- och resultatdialogen och genom myndighetens skriftliga tertialredovisningar. Justitiedepartementet bedömer att redovisningen av styckkostnader för olika boendeformer har blivit mer detaljerad i Migrationsverkets prognoser.

Mottagandeutredningen presenterade sitt slutbetänkande i mars 2018. I betänkandet föreslogs förändringar i mottagandet av asylsökande och nyanlända. Utredningen presenterade två alternativa modeller för hur ett mer sammanhållet system för mottagande och bosättning skulle kunna utformas. Utredningens förslag bereds fortfarande i Regeringskansliet. Vissa av förslagen har dock omhändertagits genom separata reformer. Bland annat trädde nya regler om eget boende för asylsökande i kraft den 1 januari 2020. Enligt Justitiedepartementet är syftet med de nya reglerna att minska koncentrationen av asylsökande i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar och att asylsökande i högre utsträckning ska bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande.

Den 1 januari 2016 trädde vissa förändringar av plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft. Ett av syftena med förordningsändringarna var att det skulle bli lättare för staten att etablera tillfälliga anläggningsboenden vid ökad tillströmning av asylsökande. Sänkta kravnivåer skulle också göra det lättare för företag som tillhandahåller tillfälliga anläggningsboenden. Boverket bedömer att reglerna är ändamålsenligt utformade, men att de endast har tillämpats i begränsad omfattning och av ett mindre antal byggnadsnämnder.

Avslutande bedömning och kommentarer

Av regeringens och myndigheternas redovisningar framgår att granskningens rekommendationer fått en stor inverkan på regeringens regleringsbrev till Migrationsverket för 2017 och 2018. Migrationsverket har också utvecklat boendeverksamheten genom bland annat mer strategisk planering, ökat fokus på kostnadseffektivitet och utvecklad redovisning. Åtgärderna är huvudsakligen i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Samtidigt har åtgärderna och det minskade antalet asylsökande lett till att antalet upphandlade boendeplatser för asylsökande har minskat kraftigt sedan granskningen genomfördes. Därför är en del av frågorna som uppmärksammades i granskningen för närvarande mindre aktuella.

Uppdaterad: 07 april 2021

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?