Uppföljning

Riksrevisionens övergripande slutsats var att det bör vara möjligt både att korta ned handläggningstiderna för arbetstillstånd och att förbättra kontrollen av villkoren för tillstånd. Granskningen visade att arbetskraftsinvandrarna utgör ett betydande inslag i ett mindre antal yrkesgrupper och branscher. Vidare visade granskningen att arbetsgivarnas förutsättningar för att kunna rekrytera arbetskraft från tredje land inte är tillräckligt goda, bland annat eftersom handläggningstiderna för flera ärendetyper är långa. De långa handläggningstiderna är delvis ett resultat av att den kontroll som ska förhindra missbruk av systemet har utökats. En annan slutsats var att det fortsatt finns problem med skenanställningar och löner under det så kallade försörjningskravet.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att säkerställa att Migrationsverket har förutsättningar för att korta handläggningstiderna utan att det går ut över den nödvändiga kontrollen. I det sammanhanget menade Riksrevisionen att regeringen borde överväga att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa registeruppgifter hos Skatteverket som Utlänningsdatautredningen (dir. 2014:76) har föreslagit.

Riksrevisionen rekommenderade Migrationsverket att precisera hur kravet att arbetskraftsinvandrarnas löner ska motsvara kollektivavtal eller praxis för yrket eller i branschen, ska tillämpas när arbetsplatsen inte har tecknat kollektivavtal eller har ett sifferlöst avtal. Vidare rekommenderades myndigheten att vidta åtgärder så att handläggningstiderna minskas och skillnaden i handläggningstider mellan olika ärendekategorier begränsas till vad som är skäligt utifrån den arbetsinsats som olika ärendekategorier kräver. Myndigheten rekommenderades även att tillse att efterkontrollen är strategisk och får tillräckliga resurser, så att förstagångsärenden i branscher där lön under försörjningskravet är vanligt kontrolleras i rimlig utsträckning. Myndigheten rekommenderades också att utveckla de rutiner som ska säkerställa att lika ärenden behandlas lika avseende den kontroll som genomförs, och arbeta med rutiner som hindrar att överflödiga kompletteringar begärs in. Myndigheten rekommenderades dessutom att säkerställa nödvändig bredd i handläggarorganisationen beträffande kompetens för att analysera den ekonomiska information som krävs in av företagen, så att informationen mer konsekvent kommer till användning i kontrollen.

Efter granskningen

Regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten delade regeringen Riksrevisionens övergripande slutsats att det bör vara möjligt att både korta ned handläggningstiderna och förbättra kontrollen. Regeringen delade också Riksrevisionens bedömning att det är problematiskt med de allt längre handläggningstiderna och med skenanställningar och löner som inte når upp till villkoren för arbetstillstånd. Regeringen vidtog flera åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. I regleringsbrevet för 2017 fick Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna inom arbetstillstånd betydligt. Myndigheten uppmanades också att ta fram en strategi för en mer ändamålsenlig tillgänglighet och service till sökande och intressenter, i syfte att minska svarstider och öka effektiviteten. I regleringsbrevet för 2018 angav regeringen att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bland annat arbete ska vara så korta som möjligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Migrationsverket lämnade i februari 2017 till regeringen en handlingsplan där målet bland annat är att halvera den öppna balansen av ärenden till slutet av 2017 med sikte på att från och med 2018 kunna handlägga samtliga inkomna nya ärenden inom den tidsfrist på fyra månader som anges i utlänningsförordningen. Vidare avsåg regeringen att vidta åtgärder för att Migrationsverket ska ges direktåtkomst till vissa uppgifter hos bland annat Skatteverket. Detta arbete pågår inom Regeringskansliet. Regeringen ansåg Riksrevisionens rapport som slutbehandlad genom skrivelsen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Socialförsäkringsutskottet instämde med regeringen i Riksrevisionens övergripande slutsats att Migrationsverkets handläggningstider bör minska och att kontrollen bör effektiviseras. Utskottet ansåg att regeringen inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider eller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring. Två följdmotioner väcktes med anledningen av skrivelsen. Motion 2016/17:3717 begärde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att vidareutveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring. Utskottet instämde i denna motion men avstyrkte den andra motionen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. I april 2017 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om att Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos bland annat Skatteverket och om ett uppdrag till Migrationsverket som syftar till att utveckla reglerna för arbetskraftsinvandring och ett förstärkt arbete mot missbruk av dem.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2018 att den avsåg att återkomma med förslag på hur arbetskraftsinvandrares villkor och deras ställning på arbetsmarknaden kan stärkas. I budgetpropositionen för 2019 framhöll regeringen att Justitiedepartementet bland annat ska lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd. Förslaget avses gälla även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat felet. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Därutöver framhöll regeringen att Migrationsverkets efterkontroller ska utgöra ett effektivt redskap för att se till att villkoren följs.

Migrationsverkets behandling av granskningsrapporten

För att effektivisera handläggningen och kontrollen av arbetstillståndsärenden har Migrationsverket vidtagit en rad åtgärder. I budgetunderlaget 2018–2021 till regeringen framhöll Migrationsverket att myndigheten ska minska handläggningstiderna, bland annat genom ökad digitalisering och automatisering samt utveckling av arbetssättet som förväntas öka förmågan att snabbt växla om verksamheten utifrån aktuell prognos och behov. Vidare framhöll Migrationsverket att man har vidtagit flera åtgärder inom produktionsplanering, kompetensutveckling, ökad processeffektivitet, styrning och uppföljning samt resursförstärkning för att effektivisera. Migrationsverket ändrade också hanteringen av certifieringssystemet för arbetsgivare i arbetstillståndsärenden, i syfte att fler arbetsgivare ska omfattas och därmed möjliggöra kortare handläggningstider. Vidare införde Migrationsverket indikationsbaserade kontroller, som innebär att sökanden vid ansökan om förlängning ska visa upp kontrolluppgift för föregående inkomstår. Hösten 2017 beslutade Migrationsverket att införa ett datasystem som förväntas korta handläggningstiderna. Systemet samlar information om lägsta kollektivavtalsenliga lön efter yrke och bransch, och kan på så sätt effektivisera handläggningen.