Uppföljning

Studielåneportföljen utgör en betydande finansiell tillgång. Studielånen är också en del av studiestödet vars uppgift bland annat är att bidra till ett högt deltagande i utbildning. Därför avspeglar låneräntan inte kreditrisken, utan subventioneras av staten. Sedan 2014 synliggörs statens kostnad för nya studielån genom att anslagsmedel avsätts för framtida förväntade förluster.

Riksrevisionens granskning omfattade regeringens redovisning av förväntade förluster på statens budget och CSN:s insatser för att säkerställa återbetalningen av lån.

Granskningen visade att förväntade förluster på studielån inte beräknas enligt etablerade metoder och att de ansträngningar CSN gjort för att öka återbetalningen av obetalda studieskulder inte fått avsedd effekt. Granskningen visade också att regeringen tydligare skulle kunna informera riksdagen om hur statens kostnader för studielån fördelar sig mellan lånevillkorens utformning respektive misskötta betalningar.

Riksrevisionen lämnade sju rekommendationer, varav tre till CSN. CSN rekommenderades att fullfölja arbetet med att utreda möjligheten att införa prediktiva analysmetoder och att fortsatt utreda varför inbetalningarna från låntagare i utlandet sjunker i förhållande till det debiterade beloppet. CSN rekommenderades även att utöka samarbeten avseende adressutbyten för indrivning av obetalda skulder från låntagare i utlandet.

Regeringen rekommenderades att förändra metoden för beräkning av förväntade förluster och att förtydliga redovisningen på statens budget. Regeringen rekommenderades även att göra en översyn av träffsäkerheten i trygghetsreglerna samt att verka för att få till stånd internationella avtal.

Efter granskningen

Av regeringens skrivelse framgår att regeringen, med anledning av Riksrevisionens rapport, gav CSN i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. I uppdraget ingick att CSN skulle utreda förbättrade analysmetoder och att analysera varför inbetalningarna från de utlandsbosatta minskar. Uppdraget innefattade dessutom bland annat att CSN skulle vidta eller föreslå åtgärder för att säkerställa tillgång till korrekta adresser och kontaktuppgifter till låntagare i utlandet samt kartlägga hur trygghetsreglerna inom studiestödssystemet används.

Regeringen höll med i Riksrevisionens rekommendation om att regeringen bör verka för att få till stånd fler internationella avtal som gör det möjligt att driva in studielån från låntagare bosatta i andra länder med stöd av beslut eller dom i Sverige.

Regeringen ansåg inte att det var aktuellt att göra några förändringar av metoden för beräkning av förväntade förluster. I skrivelsen skrev regeringen att den avsåg att föra en dialog med CSN kring hur modellen eventuellt kunde utvecklas. Regeringen påpekade även att uppdraget som CSN fått delvis syftade till att förbättra möjligheterna till analys, då Riksrevisionen pekat på att nuvarande modell hade begränsade möjligheter till detta.

Regeringen avsåg heller inte att förtydliga indelningen av hur stor del av avsättningen för kreditförluster som bedöms bero på lånevillkorens utformning respektive misskötta betalningar i anslagsposter, utan utvecklade i stället resultatredovisningen från och med budgetpropositionen för 2017.

Utbildningsutskottet instämde i regeringens bedömningar och såg särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN fått efter Riksrevisionens granskning. Slutligen lyfte utskottet fram vikten av att säkerställa en bättre återbetalning av skulder från personer som bor i utlandet och föreslog därefter att skrivelsen läggs till handlingarna. Beslut fattades den 2 mars 2017.

CSN återrapporterade sitt uppdrag i januari och mars 2017. Myndighetens slutsatser berörde bland annat att fortsatt utreda hur resultaten av de prediktiva modellerna kan användas för att öka framtida inbetalningar genom exempelvis regelförändringar och förebyggande insatser. CSN avsåg även att fortsatt utveckla samarbetet med andra myndigheter, både nationellt och internationellt, för att säkerställa korrekta adresser till låntagare.