Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Varje år betalar staten ut cirka 27 miljarder kronor i stöd till näringslivet. Utvärderingar ger ingen entydig bild av vilka effekter de utbetalda stöden har för enskilda företag eller för Sveriges ekonomiska tillväxt. Riksrevisionen har därför granskat om Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket har tydliga och uppföljningsbara mål för sina stödprogram; hur myndigheternas processer vad gäller tilldelning av stöd fungerar; om stöden ger några mätbara effekter samt om regeringen har överblick över stöden.

Riksrevisionen bedömde i granskningsrapporten att regeringen inte har en tillräckligt samlad och tydlig bild av stöden och deras effekter. Detta leder till att det är svårt att svara på frågan om stöden uppnår de huvudsakliga syftena att kompensera för marknadsmisslyckanden, att stimulera forskning och utveckling samt att skapa ett systemperspektiv för att främja och styra teknisk utveckling. Stöden utvärderas kontinuerligt av forskare och utredare, men lärdomarna av detta tas inte alltid till vara. Vidare saknas användbara data som gör att stöden går att följa upp på ett användbart sätt. Målen för stöden formuleras dessutom ofta på ett sätt som försvårar uppföljning.

För att öka tilltron till systemet och för att kunna styra insatserna dit de gör mest nytta rekommenderade Riksrevisionen regeringen att skapa förutsättningar för att få en bättre överblick över stöden och deras effekter. Regeringen rekommenderades också att utforma Tillväxtanalys uppdrag på ett mer ändamålsenligt sätt så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöd.

Efter granskningen

I sin skrivelse till riksdagen instämde regeringen i Riksrevisionens slutsats att ett utvecklingsarbete behövs för att få en bättre överblick över och effektivitet i systemet med statliga stöd till innovation och företagande. Regeringen ansåg att det behövs fler metoder som gör det möjligt med mer omfattande analyser och utvärderingar av de statliga insatsernas effekter. I linje med Riksrevisionens rekommendation ansåg regeringen att Tillväxtanalys ska ha en central roll i att hålla ihop utvecklingsarbetet så att det på ett användbart sätt bidrar till mer systematisk och sammanhållen kunskap om företagsstöden.

Regeringen uppgav i skrivelsen att de inlett ett internt arbete inom Regeringskansliet för att konkretisera näringspolitikens mål. Regeringen gav också ett metodutvecklingsuppdrag till Tillväxtanalys att i nära dialog med Regeringskansliet och i samverkan med relevanta näringslivsfrämjande myndigheter ta fram förslag till en sammanhållen uppsättning metoder för att analysera och utvärdera offentliga insatser som ska leda till strukturomvandling och ekonomisk förnyelse.

I 2017 års regleringsbrev för berörda myndigheter lade regeringen även till ett återrapporteringskrav för att ta tillvara synergier i myndigheternas verksamheter och för att undvika överlappningar i syfte att bättre bidra till att målen för näringspolitiken, energipolitiken och den regionala tillväxtpolitiken uppnås.

Utskottet välkomnade Riksrevisionens granskning av de statliga stöden till innovation och företagande och såg positivt på regeringens aviserade åtgärder. Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat flera åtgärder, bland annat att utveckla arbetet med utvärderingar och analysmetoder samt att ge Tillväxtanalys en central roll i arbetet.

Utskottets uppfattning var att en samlad och tydligare bild av stöden till innovation och företagande och deras effekter kommer att bidra till en ökad förståelse av hur de statliga anslagsmedlen används och vilka resultat de får. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

I linje med vad Riksrevisionen rekommenderat har regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att lämna förslag på hur tillämpningen av metoder och modeller för analyser och utvärderingar av offentliga insatser för hållbar tillväxt, strukturomvandling och ekonomisk förnyelse, på såväl nationell som regional och lokal nivå, ska kunna utvecklas. Uppdraget genomfördes bland annat genom en seminarieserie där de av Riksrevisionen granskade myndigheterna deltog. Uppdraget avrapporterades i rapporten Förslag till förbättrad utvärdering av näringspolitiska insatser (PM 2018:13). Rapporten var tänkt att fungera som ett stöd för myndigheter som arbetar med att genomföra näringspolitiska insatser i deras arbete med att formulera uppföljningsbara och mätbara mål.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?