Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning av granskningen Statliga stöd till innovation och företagande (RiR 2016:22)

Varje år betalar staten ut cirka 27 miljarder kronor i stöd till näringslivet. Utvärderingar ger ingen entydig bild av vilka effekter de utbetalda stöden har för enskilda företag eller för Sveriges ekonomiska tillväxt. Riksrevisionen granskade därför om Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket har tydliga och uppföljningsbara mål för sina stödprogram; hur myndigheternas processer vad gäller tilldelning av stöd fungerar; om stöden ger några mätbara effekter samt om regeringen har överblick över stöden.

Riksrevisionen bedömde i granskningsrapporten att regeringen inte har en tillräckligt samlad och tydlig bild av stöden och dess effekter. Detta leder till att det är svårt att svara på frågan om huruvida stöden uppnår de huvudsakliga syftena att kompensera för marknadsmisslyckanden, att stimulera forskning och utveckling och att skapa ett systemperspektiv för att främja och styra teknisk utveckling. Stöden utvärderas kontinuerligt av forskare och utredare, men lärdomarna av utvärderingarna tas inte alltid till vara. Vidare saknas data som gör att stöden går att följa upp på ett användbart sätt. Målen för stöden formuleras dessutom ofta på ett sätt som försvårar uppföljning.

För att öka tilltron till systemet och för att kunna styra insatserna dit de gör mest nytta rekommenderade Riksrevisionen regeringen att skapa förutsättningar för att få en bättre överblick över stöden och deras effekter. Regeringen rekommenderades också att utforma Tillväxtanalys uppdrag på ett mer ändamålsenligt sätt så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöd. Vidare rekommenderade Riksrevisionen de stödgivande myndigheterna att formulera tydliga mål för sina program samt att planera utvärderingar av program redan i samband med att de gör upp planer för programmen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Utskottet välkomnade Riksrevisionens granskning av de statliga stöden till innovation och företagande och såg positivt på regeringens aviserade åtgärder. Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat flera åtgärder, bland annat att utveckla arbetet med utvärderingar och analysmetoder samt att ge Tillväxtanalys en central roll i arbetet.

Utskottets uppfattning var att en samlad och tydligare bild av stöden till innovation och företagande och deras effekter kommer att bidra till en ökad förståelse för hur de statliga medlen används och vilka resultat de får. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Med utgångspunkt i Riksrevisionens granskning startade regeringen ett utvecklingsarbete av området som har pågått sedan dess. I skrivelsen till riksdagen instämde regeringen i Riksrevisionens slutsats att utvecklingsarbete behövdes för att få en bättre överblick och effektivitet i systemet. För att kunna utveckla analysmetoder inom området startade regeringen därför ett internt arbete inom Regeringskansliet för att konkretisera näringspolitikens mål. Syftet var att formulera tydliga näringspolitiska mål och därmed bättre kunna göra kopplingar mellan utvärderingar och målen. Detta skulle ge en bättre överblick över stöden. I budgetpropositionerna för 2019, 2020 och 2021 presenteras resultatet av detta arbete som innefattar tre delmål samt indikatorer.

Regeringen ansåg också att det behövdes fler metoder för att möjliggöra mer omfattande analyser och utvärderingar av de statliga insatsernas effekter. I linje med Riksrevisionens rekommendation ansåg regeringen att Tillväxtanalys skulle ha en central roll i att hålla ihop utvecklingsarbetet och på så sätt bidra till en mer systematisk och sammanhållen kunskap om företagsstöden.

Uppdragen ska därför genomföras i nära dialog med Regeringskansliet och i samverkan med relevanta myndigheter.

Regeringen lade också till ett återrapporteringskrav i 2017 års regleringsbrev till berörda myndigheter. Syftet var att ta tillvara synergier i myndigheternas verksamheter och att undvika överlappningar för att bättre bidra till att nå målen för näringspolitiken, energipolitiken och den regionala tillväxtpolitiken.

Återrapporteringen av uppdraget i regleringsbrevet presenterades i respektive myndighets årsredovisning 2018 samt i en skrivelse till Regeringskansliet. Skrivelsen ger exempel på hur myndigheterna arbetar för att undvika överlappning, nå ökad tydlighet och säkra effektiva insatser. Skrivelsen innehåller dessutom exempel på olika samarbetsforum mellan myndigheterna

I linje med vad Riksrevisionen rekommenderade har regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att lämna förslag på hur man kan utveckla tillämpningen av metoder och modeller för analyser och utvärderingar av offentliga insatser för hållbar tillväxt, strukturomvandling och ekonomisk förnyelse, på såväl nationell som regional och lokal nivå. Man ordnade bland annat en seminarieserie med de myndigheter som granskats av Riksrevisionen. Uppdraget avrapporterades i rapporten Förslag till förbättrad utvärdering av näringspolitiska insatser. Rapporten var tänkt att fungera som ett stöd för myndigheter som arbetar med att genomföra näringspolitiska insatser i arbetet med att formulera uppföljningsbara och mätbara mål.

Med utgångspunkt i Tillväxtanalys rapport har Regeringskansliet tagit fram så kallade programlogiker samt en metod för datainsamling för att möjliggöra utvärdering av regeringens samverkansprogram

I budgetpropositionen för 2021 tillfördes Tillväxtanalys 2 miljoner kronor. För 2022 beräknas 3 miljoner kronor tillföras myndigheten och för 2023 beräknas 4 miljoner kronor tillföras myndigheten. Pengarna ska användas till fler effektutvärderingar, men även bidra till myndighetens långsiktiga mål att utveckla en heltäckande databas som stöd för utvärdering av offentliga insatser inom näringspolitiken.

Arbetet med mål, processer och lärande på Tillväxtverket

Arbetet på Tillväxtverket med att sätta uppföljningsbara mål och att utvärdera utdelningen av medel så att de kan följas upp har utvecklats sedan 2016. Sedan 2019 är utvärderingarna utformade så att de ska kunna användas för att utveckla organisationens lärande. Det finns en fastlagd process för hur tydliga syften, utvärderingskriterier och utvärderingsfrågor ska formuleras. Men processen är ännu inte obligatorisk. Tillväxtverket har också implementerat ett digitalt upphandlingssystem som stödjer detta arbete. Det planeras en organisationsförändring där en ny utvärderingsfunktion ska möjliggöra en ännu tydligare ledning och styrning av området.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen uppger att Riksrevisionens granskning startade en rad olika åtgärder för att utveckla systemet med att följa upp företagsstöd. Detta är ett arbete som pågår fortlöpande. Riksrevisionens rapport har därmed gjort nytta.

Uppdaterad: 07 april 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?