Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) är en fristående och självständig myndighet med uppgift att värna rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten inom den brottsbekämpande verksamheten. SIN bedriver tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Tullverket. Motivet för att inleda granskningen grundade sig i att verksamheten är viktig för allmänhetens förtroende.

Syftet med Riksrevisionens granskning var att bedöma om SIN bedriver sin verksamhet på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. I granskningen ingick också att undersöka om tillsynen leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna. Riksrevisionens slutsats var att SIN hade fått tillräckliga förutsättningar för att bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Granskningen visade också att SIN utfört sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. De brottsbekämpande myndigheterna tog SIN:s uttalanden på allvar och följde dessa när det gäller synpunkter om regelefterlevnad.

Riksrevisionen fann ett antal förhållanden som kan påverka effektiviteten i SIN:s verksamhet. Myndighetens organisationsform innebär utmaningar för verksamheten och det finns otydligheter om det kanslistöd som myndigheten får från Säkerhetspolisen. Det finns också en risk för undanträngningseffekter när den kontroll som utförs på enskildas begäran tar resurser från den tillsyn som myndigheten utför på eget initiativ. SIN är en liten myndighet med en periodvis hög tjänstledighet bland personalen. Detta gör att verksamheten blir sårbar, och det kan också få konsekvenser för de myndigheter som är föremål för tillsynen. Riksrevisionen lämnade inga rekommendationer i rapporten.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Regeringen ansåg att Riksrevisionens iakttagelser var relevanta och delade de bedömningar som låg till grund för slutsatserna i rapporten. Regeringen avsåg att fortsätta följa SIN:s tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna. Man ansåg att Riksrevisionens iakttagelser inte skulle leda till några åtgärder från regeringens sida och att Riksrevisionens rapport därmed var slutbehandlad.

Justitieutskottet ansåg att man behöver bevaka att reglerna för att skydda den personliga integriteten följs och välkomnade därför Riksrevisionens granskning. Utskottet gjorde ingen annan bedömning än regeringen när det gällde relevansen av Riksrevisionens iakttagelser och de bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i rapporten. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Kammaren biföll utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Riksrevisionen lämnade inga rekommendationer i rapporten, och regeringen bedömde att Riksrevisionens iakttagelser inte skulle leda till några åtgärder från regeringens sida. Justitieutskottet gjorde ingen annan bedömning än regeringen.

Med avseende på vad som framkom i granskningsrapporten kan följande ändå nämnas vad gäller regeringsbeslut som har påverkat SIN. Resurserna till nämnden har ökat som ett led i att myndigheten har fått utökade uppgifter för att bedriva tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna. Med början 2019 har SIN fått en fast ramökning på sitt förvaltningsanslag med 2 miljoner kronor. Detta har inneburit att myndigheten kunnat utöka personalen på kansliet, och myndigheten bedömer själva att de har en god beredskap för att hantera extraordinära händelser. Ett större kansli innebär också en mindre sårbarhet i personalförsörjningen.

Regeringen har inte vidtagit några åtgärder i frågan om myndighetens organisationsform.

I sin årsredovisning för 2016 tog SIN upp resultat från Riksrevisionen: att myndigheten utför sina arbetsuppgifter på ett ändamålsenligt sätt, att verksamheten är väldokumenterad, att nämndens uttalanden är tydliga och att uttalandena oftast leder till åtgärder från de brottsbekämpande myndigheternas sida. Enligt årsredovisningen har SIN, ”trots Riksrevisionens positiva rapport”, fortsatt med att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sitt arbete. Vissa arbetsmoment har effektiviserats utan att kvaliteten i verksamheten bedöms ha försämrats, och myndighetens ledning har träffat ledningen för de myndigheter som omfattas av nämndens tillsyn för att utbyta information och diskutera nämndens tillsyn.

SIN och Säkerhetspolisen har på eget initiativ tecknat en överenskommelse om hur kanslistödet ska utformas. Det problem med otydlighet som Riksrevisionen identifierade har därmed hanterats, och regeringens bedömning är att den nuvarande lösningen fungerar.

I en framställan till Justitiedepartementet har SIN föreslagit en lagändring, med innebörden att uppdraget att utföra kontroll på begäran av enskilda endast ska omfatta Säkerhetspolisens verksamhet. Regeringskansliet höll på att bereda detta vid tidpunkten för denna uppföljning.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen välkomnade granskningen av SIN och avser att fortsätta följa myndighetens tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna. Justitieutskottet välkomnade också Riksrevisionens granskning och ansåg att det är viktigt att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten.

Riksrevisionen lämnade inga rekommendationer i rapporten, och regeringen gjorde bedömningen att Riksrevisionens iakttagelser inte föranledde några åtgärder från regeringens sida. Justitieutskottet gjorde ingen annan bedömning än regeringen.

Trots detta har vissa åtgärder vidtagits sedan granskningen, av både regeringen och SIN, vilka kan komma att leda till förbättringar inom några av de områden som Riksrevisionen uppmärksammade. Hit hör framför allt en ökning av myndighetens resurser, vilket kan minska sårbarheten i personalförsörjningen, och den överenskommelse om hur kanslistödet ska hanteras som SIN och Säkerhetspolisen har slutit.

SIN har också gjort en framställan till Justitiedepartementet om att uppdraget att utföra kontroll på begäran av enskilda endast ska omfatta Säkerhetspolisens verksamhet. Om den hörsammas kan risken för undanträngningseffekter som Riksrevisionen noterade i sin granskning minska.

Uppdaterad: 23 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?