Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Vid flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 tog det lång tid innan de drabbade fick stöd och hjälp. Att krishanteringen brast berodde framför allt på att Regeringskansliet saknade en organisation för att hantera större kriser utanför Sveriges gränser. Det fick allvarliga konsekvenser. Sedan flodvågskatastrofen har utrikesförvaltningens krisberedskapsorganisation förändrats och utvecklats. Riksrevisionen har granskat om den nuvarande organisationen har ändamålsenliga förutsättningar att hantera en större kris utomlands på ett effektivt sätt.

Granskningen fokuserade på Utrikesdepartementet (UD) och utlandsmyndigheterna (ambassader och generalkonsulat). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) granskades i sin roll som stöd till utrikesförvaltningen i krisberedskapsfrågor.

Granskningen visar att förutsättningarna att hantera konsulära kriser över lag är goda. Hela utrikesförvaltningen arbetar enligt en gemensam krisberedskapsmodell med det övergripande syftet att krishanteringen snabbt ska komma igång. Ansvarsfördelningen inom organisationen är tydlig. Olika jourfunktioner gör att det finns en beredskap dygnet runt. Riksrevisionen bedömer att den konsulära krisberedskapsorganisationen använder sina resurser effektivt. Utlandsmyndigheterna övar dock inte så ofta som de borde. Det finns också brister i UD:s utvärderingar av krishanteringsinsatser.

Riksrevisionen rekommenderar UD att överväga om det bör bli obligatoriskt för utlandsmyndigheterna att öva krishantering minst en gång per år. UD bör också förbättra systematiken och framför allt dokumentationen vad gäller utvärderingar av insatserna de gör. På varje utlandsmyndighet finns en tjänsteman med särskilt krisberedskapsansvar. UD bör säkerställa att deras uppdrag är tydligt och att de får tillräcklig utbildning.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten delar regeringen Riksrevisionens uppfattning om att utlandsmyndigheterna behöver öva krisberedskap varje år. Av skrivelsen framgår att Utrikesdepartementet avser att följa rekommendationen och föra in årlig övning av krisberedskapen i föreskrifterna för utrikesförvaltningen. Detta har sedermera genomförts. Vidare uppges att Utrikesdepartementet tagit fram en modell för utvärdering av konsulära krisinsatser, vilken tillämpats vid tre tillfällen 2016. Modellen ska därefter vidareutvecklas och justeras i det löpande arbetet. Utvärderingar från utbildningar, vissa övningar och regionmöten ska dokumenteras mer systematiskt. Enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden (UD KC) ska genom dialog med utlandsmyndigheterna följa upp behov av ytterligare stöd och utbildningsinsatser för beredskapsansvariga.

Utrikesutskottet välkomnade i sitt betänkande regeringens avsikt att följa Riksrevisionens rekommendationer och instämde i Riksrevisionens påpekanden om vikten av systematisk utvärdering. Därmed avslutades ärendet.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?