Uppföljning

Granskningens övergripande slutsats var att Skatteverkets kvalitetsarbete inte bedrevs på ett effektivt sätt, vilket Riksrevisionen betraktade som allvarligt. Det noterades dock att det inom folkbokföringen fanns insikter om hur arbetet kunde förbättras. Slutsatsen byggde på iakttagelser om en låg kunskap om kvalitetsnivån i registret, bristande IT‑verktyg och en avsaknad av adekvata verktyg för att utreda och åtgärda vissa typer av fel.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att vidhålla sitt krav på information om kvalitetsnivån i folkbokföringen och att kräva återrapportering av Skatteverkets åtgärder för att stärka riskhanteringen inom folkbokföringen. Riksrevisionen menade också att regeringen skyndsamt borde behandla de förslag rörande folkbokföringen som hade lämnats i utredningen om kvalificerad välfärdsbrottslighet. Riksrevisionen menade också att Skatteverket borde stärka folkbokföringens riskanalys, tilldela IT-resurser för att förbättra hanteringen av inkommande underrättelser om fel i registret och intensifiera arbetet med att utveckla kontrollen.

Efter granskningen

Parallellt med Riksrevisionens granskning så granskades folkbokföringsverksamheten även av Skatteverkets internrevision som bland annat konstaterade att uteblivna utvecklingsinsatser lett till ineffektivt resursutnyttjande, dålig arbetsmiljö och avsaknad av underlag för riskanalys. Skatteverket kommenterade granskningarna i ett pressmeddelande där myndigheten välkomnade dem och konstaterade att det fanns stora förbättringsmöjligheter avseende analys, kvalitet och IT-stöd. Skatteverket konstaterade vidare att utvecklingsarbetet inte varit tillräckligt prioriterat, trots att bristerna varit kända, men att myndigheten nu fått ett helt nytt fokus på folkbokföringsfrågorna.

I sin skrivelse till riksdagen instämde regeringen i Riksrevisionens bedömning att det är allvarligt att det finns brister i kvalitetsarbetet. Regeringen noterade också att många av problemen hade uppmärksammats inom Skatteverket och att utvecklingsarbete pågick. Regeringen meddelade vidare att man avsåg att noga följa Skatteverkets insatser för ökad registerkvalitet. Skatteutskottet instämde i regeringens bedömning och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag.

I Skatteverkets regleringsbrev för 2018 gav regeringen myndigheten i uppdrag att utveckla en metod för att följa upp kvaliteten i folkbokföringen. Vid återrapporteringen av uppdraget föreslog Skatteverket en metod, utvecklad i samarbete med SCB, där andra individregister används för att på individnivå skapa indikatorer för när det finns folkbokföringsfel. Slutgiltiga skattningar av felens omfattning angavs kunna redovisas i Skatteverkets årsredovisning för 2019.

I mars 2018 lämnade regeringen en proposition till riksdagen som bland annat innehöll åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. En av åtgärderna var att ge Skatteverket möjlighet att avregistrera falska identiteter, och en annan att införa ett folkbokföringsbrott i lagstiftningen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag och lagändringarna, som förslagen föranledde, trädde i kraft den 1 juli 2018.

Regeringen har fortsatt att påtala vikten av korrekta uppgifter i folkbokföringen och konstaterade i budgetpropositionen för 2019 att folkbokföringsverksamhetens resultat inte är tillfredställande. I september 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med syfte att föreslå förändringar som förbättrar förutsättningarna för en korrekt folkbokföring och förhindrar att uppgifterna används på felaktigt sätt. Utredningen ska också se över systemet för samordningsnummer. I direktivet hänvisas bland annat till Riksrevisionens granskning och rapporter från Brottsförebyggande rådet som påtalar att fel i folkbokföringen möjliggör olika typer av brottslighet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2021.