Uppföljning

iksrevisionens övergripande slutsats är att internrevisionens förutsättningar behöver stärkas. Granskningen visade att enmansrevisorer som delar sin tjänst mellan två myndigheter har svårt att utföra sitt granskningsarbete i enlighet med gällande regelverk. Vidare visade granskningen att internrevisionen i vissa fall inte hade gjort en självständig riskanalys. En annan slutsats är att vissa myndigheter inte genomför någon extern kvalitetssäkring alls, eller att en sådan sker mer sällan än vart femte år. Granskningen visade dessutom att ESV bör ge myndighetshandläggare tydligare information om kvaliteten på internrevisionens arbete vid enskilda myndigheter.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att överväga om det ska införas krav på att varje myndighet som lyder under internrevisionsförordningen ska ha minst en heltidstjänst för internrevisionen. Vidare rekommenderades regeringen att överväga att förtydliga huruvida internrevisionen ska lämna en årlig bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll till myndighetsledningen. Regeringen rekommenderades även att ge ESV i uppdrag att samordna den externa kvalitetssäkringen av myndigheternas internrevision och ställa krav på att den genomförs minst vart tredje år.

Riksrevisionen rekommenderade ESV att aktivt arbeta för att enmansrevisorer ska ingå samverkansavtal med andra internrevisorer. Myndigheten rekommenderades också att utveckla sin återrapportering om internrevisionen till regeringen.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten delade regeringen Riksrevisionens bedömning att internrevisionen vid myndigheterna ska ha tillräckliga förutsättningar för att bidra till en god intern styrning och kontroll hos myndigheterna. Regeringen avsåg dock inte att följa Riksrevisionens rekommendationer eftersom de bland annat innebär att internrevisionen i staten skulle skilja sig från vad som följer av internationella standarder för god internrevisionssed. Regeringen avsåg därför inte vidta några åtgärder och framhöll att myndigheternas ledningar bör tillämpa regelverket så att det passar förutsättningarna för den egna myndighetens verksamhet. Regeringen avsåg fortsättningsvis säkerställa att internrevisionen har goda förutsättningar för sitt arbete. I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

I finansutskottets betänkande, med anledning av regeringens skrivelse, såg utskottet positivt på att regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar. Utskottet underströk internrevisionens centrala betydelse och vikten av att den har de förutsättningar som krävs. Utskottet välkomnade att regeringen i budgetpropositionen för 2018 betonade att internrevisionen utgör ett centralt stöd för myndighetsledningarna i arbetet med att säkerställa en god intern styrning och kontroll. Utskottet välkomnade också att regeringen var angelägen om att myndigheterna ska tilldela internrevisionen tillräckliga resurser för att kunna utföra sitt uppdrag och att den avsåg att följa tilldelningen av resurser.

I budgetpropositionen för 2018 framhöll regeringen att den ser allvarligt på händelser som tyder på en bristande intern styrning och kontroll hos vissa myndigheter. Regeringen gav ESV i regleringsbrevet för 2017 i uppdrag att analysera bland annat hur de statliga myndigheterna tillämpar förordningen om intern styrning och kontroll. Utskottet delade regeringens syn på de i budgetpropositionen nämnda händelserna och välkomnade det uppdrag som regeringen gav ESV. Den 27 september avrapporterade ESV regeringsuppdraget och ansåg att det finns behov av justeringar i förordningen om intern styrning och kontroll, bland annat med avseende på myndighetsledningens ansvar för intern styrning och kontroll. Regeringen gav ESV i uppdrag att ta fram förordningsförslag senast den 15 februari 2018. Avslutningsvis underströk utskottet att en väl rustad och fungerande internrevision i det sammanhanget är helt central för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande bestämmelser, och redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt. Mot denna bakgrund föreslog utskottet att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

ESV avrapporterade regeringsuppdraget i februari 2018, och regeringen beslutade om ändrade regler i förordningen om intern styrning och kontroll och vissa följdändringar i internrevisionsförordningen. Förändringarna tydliggör bland annat att processen för myndigheternas interna styrning och kontroll är ledningens ansvar och att den ska inriktas så att myndigheten ska fullgöra sina uppgifter och mål i enlighet med kraven i myndighetsförordningen. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019.

ESV har kommenterat Riksrevisionens rekommendationer i sin årliga rapport om statlig internrevision 2017 till regeringen. ESV framhöll att myndigheterna redan har möjlighet med gällande regelverk att samordna sin internrevision med annan myndighet. Vidare framhöll ESV att den årliga rapporten till regeringen redan omfattar uppgifter om enskilda myndigheter där ESV anser att det finns skäl för det. Enligt ESV är syftet att utvärdera internrevisionsmyndigheterna som grupp och inte att kvalitetssäkra enskilda myndigheter.