Uppföljning

Granskningens huvudsakliga slutsats var att konsekvensanalyserna inför regeringens migrationspolitiska propositioner har haft brister. Styrdokumentens krav på konsekvensanalyser i beredningsarbetet uppfylls sällan helt. Analyserna genomförs och redovisas inte heller alltid på ett sätt som är ändamålsenligt för dem som berörs.

Riksrevisionen rekommenderade Regeringskansliet att säkerställa att konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut tas fram i enlighet med kraven i kommittéförordningen, Riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar i Regeringskansliet och Propositionshandboken. Vidare rekommenderade Riksrevisionen regeringen att utveckla kvaliteten i analyserna och överväga behovet av att utveckla stödet till utredningsarbete avseende konsekvensanalyser.

Efter granskningen

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen ansåg att arbetet med konsekvensanalyser på senare år har utvecklats i positiv riktning, och angav att det är regeringens målsättning att utvecklingen ska fortsätta. Regeringen angav vidare att den skulle initiera en översyn av kommittéförordningen, att Regeringskansliets riktlinjer kontinuerligt ses över och att en översyn av Propositionshandboken (Ds 1997:1) pågår.

Regeringen angav också att det efter en översyn av kommittéförordningen är angeläget att också se över Kommittéhandboken. Regeringen menade dock att den korta genomförandetiden för EU-regleringar inte alltid medger några mer omfattande jämförande studier, och att det ofta först efter någon tids tillämpning av en bestämmelse kan vara möjligt att uppskatta hur den kan påverka migrationen.

I sitt betänkande över regeringens skrivelse angav socialförsäkringsutskottet att utskottet ser positivt på regeringens arbete med att förbättra stöd och service till kommittéer, särskilda utredare och internt i Regeringskansliet, för att öka kvaliteten och effektiviteten i arbetet med konsekvensanalyser. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att kvaliteten i konsekvensanalyserna i betänkanden, departementspromemorior och prognoser bör höjas ytterligare. Utskottet höll med regeringen om att den korta genomförandetiden på EU-regleringar kan begränsa möjligheten till analyser och att det ofta är först efter en tids tillämpning som det är möjligt att uppskatta vilken påverkan en bestämmelse kan ha på migrationen. Med det anförda avstyrkte utskottet en motion med förslag till tillkännagivande om bland annat specialreglering av kostnads- och konsekvensanalyser inför beslut som kan påverka migrationen, och föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag.

Regeringen har senare, i direktiven till den parlamentariska kommittén för den framtida svenska migrationspolitiken, angett att kommittén ska redovisa en bedömning av förslagens effekter på antalet personer som ansöker om och beviljas uppehållstillstånd, med hänvisning till Riksrevisionens rapport.