Uppföljning

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att överväga att i sina långsiktiga hållbarhetsberäkningar redovisa utvecklingen av statlig och kommunal sektor fram till 2030. Den demografiska utvecklingen under 2020-talet kommer att innebära fortsatt växande utgifter för de välfärdstjänster som kommuner och landsting ansvarar för. I de granskade propositionerna redovisas offentlig sektor som helhet, och en redovisning uppdelad på statlig och kommunal sektor skulle bättre belysa frågan om hur välfärdsåtagandet ska finansieras.

Riksrevisionen rekommenderade även regeringen att utveckla redovisningen av hur regeringens prognoser, främst strukturellt sparande, förhåller sig till andra prognosmakares, särskilt regeringens expertmyndigheter. Prognosjämförelser blir än viktigare eftersom det strukturella sparandet kommer att utgöra den enda indikatorn för den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet. En utvecklad redovisning bör minska risken för att regeringen gör bedömningar av det strukturella sparandet som systematiskt (över tiden) avviker från expertmyndigheternas.

Riksrevisionen rekommenderade dessutom regeringen att motivera hur storleken på den aktiva finanspolitiken och finanspolitikens inriktning har avvägts i förhållande till konjunkturläget och att följa upp det kommunala balanskravet utifrån balanskravsresultatet i stället för sektorns resultat före extraordinära poster.

Efter granskningen

Regeringen behandlade granskningen i skrivelse 2017/18:203. I skrivelsen instämde regeringen delvis i det som Riksrevisionen framhållit om behovet av transparens och tydlighet i budgetpropositionen. Vidare framhöll regeringen att den kontinuerligt arbetar med att utveckla innehållet i propositionen i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar.

Det gäller bland annat beräkningarna av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Regeringen avsåg att undersöka möjligheterna att förlänga den tidsperiod för vilken en separat bedömning av kommunsektorns respektive statens utveckling görs. Regeringen avsåg även att följa Riksrevisionens rekommendation att redovisa balanskravsresultatet vid uppföljningen av det kommunala balanskravet för föregående år.

Regeringen delade emellertid inte Riksrevisionens bedömning av vilket resultatmått som bör användas vid uppföljningen av det kommunala balanskravet för prognosåren, och inte heller behovet av att utveckla redovisningen av hur regeringens prognoser förhåller sig till andra bedömares. Komplexiteten vad gäller till exempel BNP, BNP‑gap och strukturellt sparande gör det enligt regeringen svårt att i detalj redogöra för respektive prognosmakares alla bakgrundsantaganden. Det är mot denna bakgrund som regeringen gav Finanspolitiska rådet i uppdrag att göra fördjupade analyser och utvärderingar av regeringens prognoser. Regeringen konstaterade att man ansvarar inför riksdagen för den finanspolitiska inriktningen och relationen mellan finanspolitiken och de budgetpolitiska målen. När regeringen bedömer måluppfyllelsen för de budgetpolitiska målen måste man därför utgå från sin egen bedömning av de indikatorer som används.

Regeringen delade inte heller Riksrevisionens bedömning av behovet att motivera finanspolitiken i förhållande till konjunkturläget. Stabiliseringspolitiska avvägningar redovisas inte om finanspolitiken är vid målet och har en neutral inriktning samt att det inte finns något behov av stabiliseringspolitiska åtgärder. Det finanspolitiska ramverket innehåller inte heller något krav på att efterfrågan ska stabiliseras vid normala efterfrågestörningar, utöver den stabilisering som sker genom de automatiska stabilisatorerna. Något krav på att redovisa varför så inte sker finns inte heller. I och med skrivelsen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Regeringens skrivelse riksdagsbehandlades av finansutskottet. Utskottet konstaterar att regeringen instämmer i det Riksrevisionen framhåller om behovet av transparens och tydlighet i budgetpropositionen, bland annat vad gäller redovisningen av de långsiktiga hållbarhetsberäkningarna. Utskottet föreslog att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:434).

Sedan 2018 års ekonomiska vårproposition följer regeringen upp det kommunala balanskravet för föregående år utifrån balanskravsresultatet.