Uppföljning av granskningen Tingsrätters effektivitet och produktivitet (RiR 2017:6)

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till Domstolsverket:

• I ett effektiviseringsarbete, ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms vara mer effektiva än andra och att generella effektiviseringsåtgärder riktade till samtliga tingsrätter därför inte nödvändigtvis är lämpliga.
• I resultatrapporteringen av produktivitet, använd mått som tar hänsyn till hela produktionen som komplement till de partiella mått som används idag.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till Domstolsverket och tingsrätterna:

• Identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. I ett sådant arbete bör både de faktorer som tingsrätterna kan påverka (internt) och sådana som de inte kan påverka (externa) kartläggas.

Riksdagens behandling av regeringen skrivelse

Regeringen ansåg att Riksrevisionens granskning utgjorde ett värdefullt bidrag i det fortsatta effektiviseringsarbetet för tingsrätterna. Regeringen angav att den avsåg att följa detta arbete.

Utskottet instämde i regeringens bedömning att granskningen utgör ett värdefullt bidrag i det fortsatta effektiviseringsarbetet och ansåg att de rekommendationer som Riksrevisionen riktade till Domstolsverket och tingsrätterna var lämpliga. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att det skulle krävas ett kontinuerligt arbete för att upprätthålla en hög kvalitet och effektivitet i den dömande verksamheten. En viktig del av detta arbete skulle vara att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. Utskottet såg även positivt på det arbete som Domstolsverket redan bedrev på området. Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna, vilket bifölls av kammaren.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Domstolsverket har inte sedan 2017 publicerat någon rapport som identifierar faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. Regeringen har inte heller givit Domstolsverket något sådant uppdrag i regleringsbreven för 2018, 2019 eller 2020. Det uppdrag som återkommande givits är desamma som innan granskningen publicerades, nämligen att ”redovisa de åtgärder som vidtagits för att utveckla och effektivisera verksamheten”.

Enligt uppgifter från Regeringskansliet kan mått på tingsrätternas effektivitet tas fram om det behövs. Dock finns dessa inte med i de redovisningar som Domstolsverket skickar till regeringen, eftersom Regeringskansliet inte önskar den typen av uppföljning. Regeringskansliet är av uppfattningen att uppgifter om omloppstider och styckkostnader är mer intressanta.

Om man jämför Domstolsverkets årsredovisningar för år 2016 och 2019 visar det sig att analysen av produktivitet utvecklats. I årsredovisningen för år 2016 redovisades verksamheten sparsamt och utifrån förhållandevis enkla nyckeltal. Detta har utvecklats i årsredovisningen för år 2019 till att bli ett helt kapitel om produktivitetsutveckling.

Domstolsverket välkomnade Riksrevisionens rapport. Verket konstaterade att den metod Riksrevisionen använde i granskningen (DEA-metoden) inte tidigare använts som analysmetod för tingsrätternas verksamhet och att den ger ett värdefullt komplement till de effektivitetsmätningar som redan tillämpas inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket uppger att man 2018 diskuterat innehållet och slutsatserna i Riksrevisionens rapport med samtliga domstolar. Detta har, menar man, lett till bra inspel i arbetet med tingsrätternas effektivitet och produktivitet. Domstolsverket påpekar att tingsrätterna delvis är organiserade för att de ska vara lokalt tillgängliga för medborgarna. Detta påverkar också effektivitet och produktivitet. I övrigt instämmer Domstolsverket i att det är viktigt att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och anser att det arbete som bedrivs går i linje med detta. Domstolsverkets arbete med att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet i tingsrätterna har resulterat i några publicerade studier i externa tidskrifter.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringskansliet uppger att de inte haft någon direkt nytta av rapporten. Däremot har Domstolsväsendet haft nytta av rapporten, dels genom att den fungerat som katalysator för deras eget arbete med effektivitets- och produktivitetsmåtten för de svenska tingsrätterna, dels för att resultaten i sig fungerat som grund för interna diskussioner bland tingsrätterna om deras effektivitet och produktivitet.

Riksrevisionen rekommenderade Domstolsverket att i framtida effektiviseringsarbete ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms vara mer effektiva än andra. Därför borde inte generella effektiviseringsåtgärder riktade till samtliga tingsrätter nödvändigtvis vara lämpliga. Varken regeringen eller Domstolsverket har redovisat några åtgärder med anledning av denna rekommendation.

Riksrevisionen rekommenderade också Domstolsverket och tingsrätterna att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. Vissa mindre steg har tagits i denna riktning. Domstolsverket har dock inte redovisat några egna rapporter där verket redovisar faktorer som påverkar om en tingsrätt blir effektiv eller ineffektiv.
Riksrevisionen rekommenderade också Domstolsverket att i sin resultatrapportering av produktivitet använda sig av mått som tar hänsyn till hela produktionen som komplement till de partiella mått som används idag. Domstolsverket har mer fokus på att rapportera utvecklingen av produktivitet i sin årsredovisning. Riksrevisionens rapport kan ha bidragit till detta ökade fokus.

Den samlade slutsatsen är att regeringen, Domstolsverket och tingsrätterna till viss del tagit hänsyn till rekommendationerna i Riksrevisionens rapport.