Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

EU:s gemensamma planering för infrastruktur syftar till att senast 2030 ha skapat effektiva och högkvalitativa transportkorridorer, eller stomnät, inom hela EU. Detta har Sverige varit med om att förhandla fram, och åtagit sig att utföra, och det är regeringen och Trafikverket som har det övergripande ansvaret för att integrera planeringen av EU‑målen med de nationella målen för nya vägar och järnvägar.

Riksrevisionens granskning visar att EU-målen inte har prioriterats tillräckligt i den svenska infrastrukturplaneringen. Bland annat borde Trafikverket ha påbörjat en samlad planering redan 2014, men så skedde inte. Regeringen har inte heller på ett tydligt och systematiskt sätt gett direktiv till Trafikverket att beakta EU-målen. Inte heller i enskilda investeringsprojekt på stomnätet är EU-målen styrande.

Sammantaget har detta lett till att infrastrukturprojekt som syftar till att EU-målen uppfylls inte fått en likvärdig möjlighet att bli genomförda, jämfört med nationellt initierade projekt. Det finns därmed en risk för att projekt som är samhällsekonomiskt effektiva och som bidrar till bättre transportflöden inom EU inte har realiserats, och att Sverige inte når EU-målen i tid.

För att undvika den risken lämnade Riksrevisionen följande rekommendationer till regeringen:

  • Ge Trafikverket tydliga direktiv om att arbeta systematiskt så att även de projekt som behöver genomföras för att EU-målen ska uppnås blir prövade på lika villkor med andra projekt.
  • Precisera tydligare hur de mål som EU har formulerat ska ingå i målen för transportpolitiken i nästa infrastrukturproposition som lämnas till riksdagen.

Riksrevisionen rekommenderade Trafikverket att upprätta en konkret och tidsatt plan för att pröva de återstående projekt som behöver genomföras för att EU-målen ska uppfyllas. Inom ramen för en sådan plan borde bland annat följande göras:

  • Ta fram åtgärdsvalsstudier eller motsvarande för projekt där investeringar som möjliggör att hittills ej uppfyllda EU-mål prövas på lika villkor med andra investeringsprojekt. Om projekten är tillräckligt samhällsekonomiskt lönsamma bör initiativ tas till att sådana investeringar införs i nästa transportplan som kommer att gälla perioden 2022–2033.
  • Ta fram åtgärdsvalsstudier eller motsvarande för de två projekt som rör åtgärder för att kunna köra längre godståg på stomnätet och som nu förts till den nationella planen. På så sätt blir dessa två projekt prövade på lika villkor med andra investeringsprojekt.
  • Ta fram underlag för sådana undantag som Sverige avser att ansöka om när det gäller att uppfylla EU-målen, främst vad gäller de lågtrafikerade delarna av stomnätet. Underlagen ska i enlighet med EU:s krav visa att det finns samhällsekonomiska kostnads-nyttoskäl till att begära undantag.
  • Säkerställ att analyser av måluppfyllelse i åtgärdsvalsstudier även görs i förhållande till EU:s mål i TEN-T-förordningen, och inte bara i förhållande till nationella, regionala och lokala mål.

Efter granskningen

Regeringen gjorde en delvis annan bedömning än Riksrevisionen. Regeringen bedömde att Trafikverket omhändertar såväl nationella som internationella perspektiv vid framtagandet av ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan.

Regeringen ansåg vidare att myndigheten har tillräckliga direktiv för hur projekt ska prioriteras i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket, i regleringsbrev och i tidigare beslut om fastställelse av nationell plan.

Regeringen höll däremot med Riksrevisionen om att det behövs preciseringar av vilka åtgärder som behöver göras för att uppfylla Sveriges åtagande i enlighet med TEN‑T‑förordningen. Dessa preciseringar skedde i beslut till nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018–2029. Det ska också ske i en kommande godsstrategi. Hur Sverige ska förhålla sig till målen kommer regeringen, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, att förtydliga i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att granskningsrapporten är slutbehandlad för sin del.

Trafikverket har uppgett att det genomfört två av Riksrevisionens rekommendationer, nämligen dels att ta fram åtgärdsvalsstudier för de två projekt som rör åtgärder för att kunna köra längre godståg på stomnätet, dels att ta fram interna riktlinjer för att beakta TEN‑T-målen vid prövning av projekt i åtgärdsvalsstudier.

De övriga två rekommendationerna handlade dels om att upprätta en konkret och tidsatt plan för prövning av projekt som syftar till att uppfylla EU-målen, dels om att ta fram underlag i god tid inför EU-kommissionen översyn som ska vara klar 2023. På dessa två punkter inväntar Trafikverket direktiv från regeringen.

Den sammantagna bedömningen är att regeringen (åtminstone delvis) och Trafikverket håller med Riksrevisionen om vilka insatser som behöver göras. När det gäller Trafikverket kan två av fyra rekommendationer sägas ha uppfyllts, medan de två övriga rekommendationerna kommer att uppfyllas när regeringen gett Trafikverket direktiv.

Uppdaterad: 14 april 2020

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?