Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem (RiR 2018:19)

Införandet av sparformen investeringssparkonto har gjort det enkelt att spara i aktier. Men sparformen kan ha kostat staten 42 miljarder kronor i skattebortfall, visar Riksrevisionens granskning.

Investeringssparkonto (ISK) är en sparform som infördes 2012 och som beskattas enligt särskilda regler. Syftet med sparformen var att förenkla sparandet i aktier och andra finansiella instrument. Beskattningsnivån var avsedd att göra ISK till en attraktiv sparform och uppmuntra hushållens långsiktiga sparande. Sedan starten har skatten höjts vid två tillfällen. Mot bakgrund av att ISK har blivit en populär sparform och har särskilda skatteregler finns det anledning att granska effekterna av sparformen.

Riksrevisionen drar slutsatsen att införandet av ISK har gjort det enklare att spara i aktier. Däremot är förenklingen inte är lika stor för fondsparande och det finns vissa aspekter av aktiesparande som har blivit krångligare. Granskningen visar vidare att beskattningsnivån inte har gjort ISK till en attraktiv sparform eller uppmuntrat långsiktigt sparande. Samtidigt visar granskningen att införandet av ISK har haft betydande effekter på statens skatteintäkter.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att återkommande informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av ISK. Regeringen bör även se över om det är möjligt att förenkla vissa aspekter av aktiesparande i ISK. Riksrevisionen lyfter dessutom fram några aspekter som bör beaktas inom ramen för en eventuell skattereform.