Nytt signalsystem för järnvägen – effektiviteten i införandet av ERTMS (RiR 2018:21)

Kostnaderna för att utveckla det nya signalsystemet för svensk järnväg har nästan tredubblats, och riskerar att öka ännu mer i framtiden. Samtidigt har förseningar och brister i planeringen inneburit att det kommer att krävas extra åtgärder i den nuvarande – föråldrade – signalanläggningen för att inte tågtrafiken ska drabbas innan övergången är klar, visar Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen har granskat regeringens och Trafikverkets planering och införande av det EU-gemensamma signalsystemet för järnvägen, ERTMS (European Rail Traffic Management System). Det är ett led i att uppnå gränsöverskridande trafik på järnvägen inom unionen. Införandet ska samordnas med en reinvestering i den nuvarande, föråldrade signalanläggningen. Syftet med granskningen är att bedöma effektiviteten i planeringen och i införandet hittills av ERTMS i Sverige.

Riksrevisionen bedömer att Trafikverkets uppskattning av kostnaden för att införa ERTMS på det svenska järnvägsnätet i huvudsak är välgrundad. Däremot har kostnaden för att utveckla den svenska tillämpningen av ERTMS-systemet nästan tredubblats mellan 2010 och 2018. Riksrevisionen ser även en risk för ytterligare fördyringar. De positiva effekterna av ERTMS var tidigare kraftigt överskattade, men Trafikverkets senaste effektbedömning från 2017 är mer välgrundad och bygger på tillräckliga underlag.

Trafikverket har inte undersökt alternativa lösningar till den valda planen för att kunna säkerställa att reinvesteringen i signalanläggningen genomförs samhällsekonomiskt effektivt. Tidigare utredningar har enligt Riksrevisionens bedömning haft ett felaktigt fokus. Det kan dessutom komma att krävas omfattande reinvesteringsåtgärder i den nuvarande signalanläggningen som inte kan samordnas med ERTMS-införandet, vilket riskerar att leda till ökade kostnader.