Regeringens styrning av affärsverken (RiR 2018:5)

Regeringen bör ta fram kriterier för när affärsverk är en lämplig verksamhetsform. Dessutom bör regeringen se över regelverket för affärsverken så att det är relevant och aktuellt, konstaterar Riksrevisionen i sin senaste granskning.

Affärsverksformen tillkom 1911 och affärsverken har haft en viktig funktion under 1900-talet. Numera återstår tre – Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Utmärkande för affärsverken är att de bedriver både affärsverksamhet och myndighetsutövning. De styrs genom undantag från och tillägg till det regelverk som gäller för andra myndigheter, vilket syftar till större ekonomisk självständighet. Över åren har myndighetsstyrningen utvecklats, inte minst det ekonomiadministrativa regelverket. Det har även styrningen av statligt ägda bolag. Riksrevisionen har därför granskat om regeringens styrning av affärsverken är anpassad till verksamhetsformen.

Granskningen visar att utvecklingen av regelverket numera tillåter en vanlig myndighet att fungera som affärsverk. Samtidigt saknas kriterier för när affärsverksformen är lämplig trots dess särart. Ekonomiska mål har sällan justerats, vilket riskerar styra fel och de är inte tydligt motiverade. Konstitutionsutskottets och Riksrevisionens granskning försvåras av att dokumentation från möten mellan departement och affärsverk är bristfällig.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över regleringen av affärs-verken för att säkerställa att den är relevant och aktuell, att utarbeta kriterier för när affärsverksformen är lämplig likt de som finns för statligt ägda bolag samt att utveckla och motivera de ekonomiska målen. Slutligen bör Regeringskansliet utveckla dokumentationen från myndighetsdialoger för att underlätta riksdagens kontrollmakt och förbättra möjligheterna för inblandade att nå en gemensam bild i efterhand.