Uppföljning

I sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport instämde regeringen delvis i Riksrevisionens bedömningar.

Regeringen informerade om att den hade beslutat om ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och regioner. Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2020 och syftade till att förstärka omfördelningen utifrån bebyggelse och socioekonomiska faktorer. Regeringen bedömde att det utvecklade kostnadsutjämningssystemet beaktar strukturella behovs- och kostnadsskillnader i högre grad än tidigare system. Gällande utökning av delområden, framför allt biblioteksverksamhet, hänvisade regeringen till slutsatsen i delbetänkandet i Lite mer lika – översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). Rapporten visade att biblioteksverksamhetens nettokostnader är relativt små, och svåra att koppla till strukturella faktorer. Vidare menade regeringen att skattefinansierad frivillig verksamhet inte bör ingå i kostnadsutjämningen då den är ett resultat av kommunernas ambitionsnivå, varför utjämning inte bör tillämpas.

Riksrevisionen rekommenderade Tillväxtverket att ta över förvaltningen av kostnadsutjämningen för att kunna uppdatera den oftare och eventuellt inkludera ytterligare delkomponenter. Regeringen delade inte Riksrevisionens bedömning att förvaltningen är eftersatt. Regeringen menade att systemet ska följa samhällsutvecklingen och att det räcker med att det ses över med några års mellanrum. Regeringen angav att den i kommande genomgångar av kostnadsutjämningen kommer att se över vilka utgiftsområden som bör inkluderas.

Regeringen avsåg inte att vidta några åtgärder utöver den lagändring som trädde i kraft 1 januari 2020 och betraktade därmed rapporten som slutbehandlad.

Finansutskottet välkomnade Riksrevisionens rapport och ansåg att den var ett värdefullt verktyg för kommande översyner av det kommunala utjämningssystemet. Vidare konstaterade finansutskottet att riksdagen nyligen beslutat om ändringar i kostnadsutjämningen för att tillgodose bebyggelsestruktur och socioekonomiska förhållanden samt ta mer hänsyn till merkostnader i glesbygd. Av den anledningen menade utskottet att det vid tillfället inte fanns några skäl att vidta ytterligare åtgärder och föreslog att lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag.