Uppföljning

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten delade regeringen Riksrevisionens iakttagelse att det kan finnas skäl att se över bestämmelserna om skolplikten för att tydliggöra syftet med dem. Skolinspektionen och Skolverket yttrade sig med anledning av granskningsrapporten. Skolinspektionen och Skolverket ställde sig positiva till att se över bestämmelserna om skolplikten. Skolverket påpekade dock att skolplikten är en bredare fråga än vad Riksrevisionen hade granskat och att en översyn behöver se skolplikten i ett bredare perspektiv. Regeringen avsåg att ta med sig frågorna i sitt fortsatta arbete.

Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att tillsyn över skolpliktens bestämmelser ingår i Skolinspektionens uppdrag, men eftersom Skolinspektionens uppdrag är brett behöver de göra medvetna val och prioriteringar i val av inspektioner. Skolinspektionen menade att det inte är möjligt att införa skolpliktsbevakningen i risk- och väsentlighetsanalyser, eftersom det saknas tillförlitligt statistiskt underlag. I den inledande undersökningen av en huvudman använder Skolinspektionen däremot skolpliktsbevakning regelbundet. Regeringen ansåg i likhet med Skolinspektionen att den riskbaserade tillsynen bör fortsätta. Däremot kunde det enligt regeringen finnas anledning att fördjupa tillsynen av skolplikten. Regeringen avsåg att följa Skolinspektionens arbete.

Skolverket och regeringen instämde i Riksrevisionens rekommendation om att Skolverket bör utveckla sina stöd och underlag för skolplikten. Skolverket informerade om ett pågående arbete med att ta fram ytterligare juridisk vägledning till huvudmän, rektorer och vårdnadshavare. Regeringen avsåg att följa Skolverkets arbete. I och med skrivelsen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Utbildningsutskottet riktade ett tillkännagivande till regeringen om att ändra bestämmelserna om ledighet i skollagen. Detta enligt Riksrevisionens rekommendation. Utskottet föreslog även ett andra tillkännagivande om att regeringen skulle se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Utskottet menade att elevers frånvaro är ett större problem än vad Riksrevisionen behandlade i rapporten. Utskottet menade att ett nationellt frånvaroregister skulle ligga i linje dels med garantin om alla barns rätt till skolgång, dels med samhällets digitalisering och förenklad administration för skolor. Riksdagen biföll utskottets förslag om två tillkännagivanden och la skrivelsen till handlingarna.

Utifrån Riksrevisionens rekommendation har Skolinspektion tillsynat hur kommuner arbetar med ärenden kring att fullgöra skolplikten på annat sätt. I en rapport bedömde Skolinspektionen, liksom Riksrevisionen, att regelverket behöver ses över. Skolinspektionens slutsats var att området behöver ökad uppmärksamhet från kommunernas sida.