Regionala strukturfondspartnerskap – ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel (RiR 2020:10)

De regionala strukturfondspartnerskapen infördes i Sverige 2007. Syftet var att säkerställa regionalt inflytande när EU-medel fördelas. Riksrevisionens granskning visar dock att arbetet präglas av bristande transparens, otydliga prioriteringar och risker för jäv. Regeringen rekommenderas nu att se över systemet.

Sverige får olika slags medel från EU genom de så kallade europeiska struktur- och investeringsfonderna. För att säkerställa regionalt inflytande införde Sverige regionala strukturfondspartnerskap, som bestämmer hur en stor del av de medlen ska användas. Under 2014–2020 rör det sig om 12,2 miljarder kronor i stöd till projekt. Eftersom EU kräver en medfinansiering med lika stora belopp från Sverige blir partnerskapens prioriteringar även styrande för omfattande nationella medel.

Granskningen visar att det finns flera problem med systemet med strukturfondspartnerskap, som sammantaget innebär bristande förutsättningar för ett effektivt genomförande av strukturfondsprogram i Sverige. Systemet är komplext med ett stort antal involverade aktörer och otydliga ansvarsförhållanden, och i praktiken är många beslut fattade redan innan projektansökningarna når partnerskapen. Förutsättningarna för effektivitet påverkas vidare negativt genom att handläggningstiderna förlängs och av otydliga prioriteringar. Det finns även en bristande transparens i systemet, vilket inverkar negativt på rättssäkerheten, samt omfattande jävsproblematik som partnerskapen har haft svårt att hantera.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att förtydliga ansvarsfördelningen mellan de inblandade aktörerna och att ställa flera krav på hur partnerskapen genomför sitt arbete.